Studieguide till provet S20C
Vi utgick ifrån det ekonomiska kretsloppet och tittade på hur pengar färdas mellan de olika aktörerna. Vi konstaterade att det finns Hushåll, Företag, Kreditinstitut och Offentlig sektor. När vi studerar ekonomi så är vi bara intersserade av hur pengar färdas mellan dessa aktörer.
Den grundläggande teori som bestämmer om hur pengar färdas mellan aktörerna var den om Utbud och Efterfrågan. Hur mycket vi konsumerar, efterfrågar, en vara påverkar hur stort utbud det finns eller med andra ord hur mycket som företagen producerar. Om det finns för mycket av en vara producerat så sänker företagen sina priser och om det är brist på varan, alltså att efterfrågan är större är utbudet, så stiger varans pris.
Vi tittade sen på Inflation och konstaterade att det är det samma som att pengar tappar i värde. Min tjugokronorssedel har tappat i värde för att jag kan inte köpa lika många varor för den som jag kunde göra tidigare. Inflation är alltså det samma som att priserna stiger utan att varan blir bättre. Exakt samma vara har bara blivit dyrare.
Ett sätt att styra inflationen var genom att använda räntan. Räntan fungerade som inflationskontroll eftersom räntan påverkar dels hur mycket vi vill spara och dels därför att den kontrollerar hur mycket det kostar att låna pengar. Om vi lånar mycket till en låg ränta så ökar vi vår konsumtion och då ökar vi efterfrågan. Om efterfrågan är större än utbudet så steg ju priserna.
Multiplikatoreffekten styrde detta, alltså att om jag handlar något på ICA så får affärens ägare mer pengar att anställa människor för och då får t ex gubben i charken pengar som han kan gå på teater för vilket då teaterchefen kan köpa snask för och så vidare. Alltså så sprids pengar ut i samhället om vi konsumerar. Samma sak händer om jag låter bli att handla. Alltså om vi gör lånen dyrare så konsumerar vi mindre och efterfrågan minskar och då är utbudet större än efterfrågan och priserna sjunker.
Dessa ändringar i efterfrågan och utbudet skapar konjunkturer. Vi har ibland lågkonjunktur och ibland högkonjunktur. Tricket för en finansminister är att försöka jämna ut topparna och dalarna.
Till sist så tittade vi på hur valutan påverkar importen (hur mycket vi köper utomlands ifrån) och exporten (hur mycket vi säljer till utlandet). Om vi har en svag valuta (alltså många svenska kronor behövs för att bära en Euro) så hade vi dyr import och bra läge för exporten. Det är så därför att tysken som kommer till en svensk affär får många svenska kronor för varje euro och alltså inte behöver betala så många euro för att få ett hundra svenska kronor. Jag däremot som kommer med mina svenska kronor och ska betala en euro för en pilsner får ju betala många svenska kronor innan jag har fått min euro/pilsner.
Om vi hade en stark krona så behövde vi få svenska kronor för att betala för en euro. Varje svensk krona är stark som Läderlappen nu nämligen. Det betyder att importen bir billigare men exporten går sämre. Tysken som kommer till en svensk affär får ju färre svenska kronor för varje euro och då blir ju t ex 100 svenska kronor dyrare, det behövs helt enkelt fler euro för att få ihop till hundra svenska kronor. Min pilsner i Tyskland blir ju däremot billigare.
Om importen och exporten ändras så påverkar det ju inflationen eftersom det påverkar efterfrågan i Sverige. Om vi har svag krona och exporten går bra därför att svenska varor är relativt billigare i Tyskland så anställer de svenska företagen fler som får lön och som kan konsumera sina pengar i Sverige, efterfrågan ökar också inhemskt alltså. Importerade varor är däremot dyrare och det gör att vi slipper konkurrens från utlandet på varor som vi kan tillverka hemma. Varor som vi måste importera blir dyrare och vi importerar alltså också inflation. Svag krona leder alltså till ökad inflation.
OM man vill ha en ytterligare förklaring kan man läsa i boken men har man förstått utifrån mina presentationer och mitt material så räcker det.
Sidor i boken:
Kretsloppet, utbud och efterfrågan, prisbildning sid 330 - 337
Inflation sid 352 - 354
Arbetslöshet s 355 - 356
Räntan s 361 - 362
Konjunkturer sid 349 - 351
Valuta s 364
- Details
- Hits: 644
Det ekonomiska kretsloppet
I den här videon så förklarar jag vad det är för något.
Klicka här för att ladda hem den första powerpopinten med kretslopp och utbud o efterfrågan.
Frågor:
1. Vilka är de fyra aktörerna i kretsloppet?
2. Varför kallas det för ett kretslopp?
3. Hur påverkar Hushåll kretsloppet?
4. Definiera vad ett Hushåll är för något.
5. Varför har den lille Staffanstorparen använt bilder på badkarl i sin presentation?
- Details
- Hits: 1437
Utbud och efterfrågan
Frågor:
1. Ekonomifakta som gör de här kioskvältarna är från Svenskt Näringsliv, hur märks det i hans förklaring av utbud och efterfrågan?
2. Förklara för en staffanstorpare hur jämnviktspriset fungerar.
3. Vad händer med priset om det ligger över jämnviktspriset? Varför händer det?
- Details
- Hits: 1214
Inflation – Vad är det?
Vad är inflation?
Inflation finns i ett lands ekonomi när priserna stiger på de flesta varor i landet under en viss tid. Normalt räknar med inflation per månad, per kvartal och per år.
Inflation räknas alltid i procent. Just nu är inflationen 1,5% (enligt SCB). Inflation är att en vara blir dyrare för att pengarna har tappat i värde.
Exempel:
I januari 2020 så går vi ut och köper en varukorg bestående av livsmedel, kläder, hygienprodukter och andra basvaror. För denna varukorg får vi betala 10 000 kr.
I januari 2021 går vi ut och köper EXAKT samma varukorg. Nu får vi betala 11 000 kr.
Vad har hänt? Jo priserna har stigit med 1 000 kr eller uttryckt i procent
1000/10000 = 0,1 = 10 %.
Vad innebär det?
Jag tjänar drygt 30 000 kr/mån, om priserna på de flesta varor i Sverige har stigit 10 % så har min lön minskat i värde med 10%. De 30000 kr jag fick i lön i januari 2020 är i januari 2021 inte längre värda 30 000 kr. Varför det? Jo, jag har ju blivit av med 10 % i köpkraft, alltså min möjlighet att förvandla mina pengar till varor och tjänster i form av dyra cigarrer, fina middagar och presenter till mina barn har ju blivit 10 % dyrare. Alltså är inte mina 30 000 kr lika mycket värda.
Att jag ska arbeta lika mycket för mindre pengar är helt otänkbart för mig, jag som är så intelligent och duktig, jag ska banne mig inte göra mer, snarare mindre jobb för mer pengar. Jag kommer att kräva mer i lön och det ger ju att företagen måste ta ut högre priser och det ger en inflationsspiral.
Varför blir det inflation i ett samhälle?
Det finns tre anledningar till att inflation uppstår i en ekonomi:
1) Importerad inflation. Vi säger att i den varukorgen som vi handlade för 10 000 kr i januari 2019 kom hälften av varorna från Tyskland. Om priserna Tyskland har en inflation på 20 % så händer följande:
a. Hälften av varorna (0,5 * 10 000 = 5000 kr) har ökat i pris med 20 %.
b. Alltså kommer dessa varor att kosta 1,2 * 5000 = 6000 kr i januari 2020.
c. Korgen kostar nu 11 000 kr.
d. Vi har alltså importerat inflation från Tyskland.
2) Mängden sedlar / pengar i samhället har ökat. Värdet på en krona bestäms av hur mycket varor och tjänster vi kan ”växla” in emot en krona. Om jag får en tusenlapp av en tant på stan, så blir jag ju inte glad för att jag tycker att själva sedeln är så rasande tjusig att jag vill ta hem den och titta på den med beundrande ögon. Dag Hammarskjöld som pryder sedeln tycker jag dessutom är fulsnygg som bäst, om det bara var sedeln jag blev glad för skulle jag i så fall bli mycket gladare för en tjuga som pryds av Astrid Lindgren, världens bästa tant ju. Nä, vet ni vad, anledningen till jag blir glad för tusenlappen är ju att den är värd just tusen kronor. Med min nya tusenlapp kan jag handla någon av alla de miljoner olika objekt som finns i varuhusen.
Om vi nu tänker oss att Stefan Löfven får för sig att han ska trycka massa pengar och ge till folk så att de ska sluta gnälla på honom hela tiden, vad skulle hända då?
a. Jo, han ringer till riksbanken och lurar med dem, de ringer till sedelpressarna och börjar tillverka en ny tiomiljonerkronorssedel prydd med ett motiv med Stefan i badbrallor och simring.
b. Alla i Sverige får sen en ”badbralla” och går till affärerna för att handla.
c. ”Jippie !, Det här var banne maj guttare än plättar, å plättar som e så gutt” säger Åhléns ägare när han märker att hela affären tömdes på en eftermiddag. Samtidigt tänker han att jag ska nog höja priserna avsevärt till imorgon och se om det säljer lika bra då.
d. Han höjer priserna och inflation har uppstått.
3) Pris-löne-spiral. Inflationen ökar därför att fackförbund inom stora yrkeskategorier driver igenom löneökningar för sina anställda. Vi tänker oss att alla anställda inom den offentliga sektorn skulle få ett lönelyft på 100 %, då skulle det vara slutgnällt på alla lärare på ett tag t ex. Vad händer då?
a. Jo om alla offentligt anställda skulle få dubbla löner så måste ju de ökade lönekostnaderna hämtas någonstans ifrån, vi kunde ju inte trycka ”badbrallor” för då blev det ju inflation.
b. Var ska vi få pengar till den offentliga sektorn ifrån, jo vi får antingen höja priset eller höja skatten. Alltså antingen så lägger vi mer skatt på folk, så att den lön de får ut blir mindre värd eller så höjer vi priserna på de tjänster som den offentliga sektorn erbjuder.
c. Vi höjer priserna! Matkortet kostar från och med nu 18 000 kr per termin och skåpen får ni hyra för 10 000 kr om året.
d. Detta blir en kalldusch för era föräldrar som kommer att gå till sina arbetsgivare och kräva löneförhöjning.
e. Vi har fått Inflation!
Hur kan man då undvika inflation?
1) Genom att juxa med växelkursen så kan vi motverka importerad inflation. Problemet med det är att det ställer till en massa bekymmer för företagen i Sverige som är jätteberoende av växelkursen. Vi ska titta mer på vilka problem ett trixande med kursen ställer till.
2) Riksbanken är jättenoggranna med hur mycket pengar som trycks.
3) Löne- eller prisstopp införs. Riksdagen förbjuder helt enkelt ökande löner och priser. Problemet är självklart att detta är inte speciellt populärt bland företagen, dessutom ställer det till oerhörda problem med utbuds- och efterfrågeöverskott på många varor. Den främsta anledningen till att kommunisterna aldrig lyckades i sin ekonomiska politik var att de försökte styra priserna.
4) Riksbanken styr med hjälp av räntan. Ni kan läsa om detta i det andra häftet.
Christian förklarar:
OK, vi låter Klas förklara också då:
Frågor.
Hur uppstår inflation?
Varför är inflation så himla dumt?
Varför leder hög inflation till ännu högre inflation?
Kan regeringen sänka inflationen? Beskriv hur.
Kan Riksbanken sänka inflationen? Beskriv hur.
- Details
- Hits: 1445
© 2023 adjunkten.com