Huvuddrag i kontinentens historia.
Redan när spanjorerna kom till kontinenten så sattes de första fröna till den utveckling som skulle komma att prägla kontinenten.
Några av de tidigaste fröna var:
- Det faktum att spanjorerna var långt mycket färre i antal än ursprungsbefolkningen.
- Kristendomens centrala roll i koloniseringen av kontinenten.
- Utnyttjandet av slavarbetskraft för att plundra kontinenten på rikedomar.
- Syftet med att vara på kontinenten var att få med sig så mycket rikedomar som möjligt hem till Spanien.
Azteker och Inka.
Vi utgick ifrån den här powerpointen.
Sen tittade vi på självständigheten
Vi använde den här powerpointen.
Utvecklingen under 1800- och 1900-talet.
Vi använde den här powerpointen.
Text som sammanfattar
Latinamerikas 1800- och 1900-tal.
Mötet med Europa och kolonialismens första tid.
Vi har tidigare sett hur Latinamerika koloniseras av spanjorerna och portugiserna, under 1600-talet träder även England och Frankrike in som kolonisatörer (men de spelar än så länge väldigt liten roll för utvecklingen på kontinenten).
Vi har också sett hur ras blev en viktig social vattendelare på kontinenten. Under 1500- och 1600-talen så styrs områdena direkt ifrån Europa. Latinamerika är att betrakta som en del av Spanien respektive Portugal. Kungen är överst, styr medhjälp av europeiska adelsmän och låter indianer, svarta eller mestiser göra grovjobbet. De spanjorer som stannar kvar i Latinamerika och blir bofasta Latinamerikaner kallas kreoler.
Under början av 1700-talet så kommer Vicekungadömen att upprättas på kontinenten, det första steget mot självständiga stater är taget. Dessa vicekungadömen är; Nya Spanien (Mexico), Guatemala (Centralamerika), Nya Granada (Peru, Bolivia, Chile) och Rio de la Plata (Argentina). Portugal kommer att styra över Brasilien.
I dessa vicekungadömen kommer kreolerna att knorra mer och mer över att den politiska makten ligger hos européerna. Kreolerna blir starkt influerade av de liberala tongångar som börjar höras från den europeiska kontinenten i form av Upplysningen generellt och i synnerhet de ideal som sätts upp i och med de Franska och Amerikanska revolutionerna.
Även ekonomiskt så ändras förutsättningarna på kontinenten från européernas antågande till slutet av 1700-talet. Generellt kan man säga att européerna kommer för att hämta hem guld och silver och drar igång en massiv rovdrift på dessa tillgångar. Under 1600-talets gång så blir silver- och guldfyndigheterna betydligt mindre och andra varor blir betydligt viktigare. Portugiserna är först ut med att odla sockerrör för att framställa socker, det blir en oerhört vinstgivande verksamhet som spanjorerna inte är sena att hoppa på.
Övergången från gruvor till odling är väldigt viktig eftersom den ger ett helt annat samhälle. För att kunna odla behövs det, självklart, mark och arbetare. Det råder en kronisk brist på arbetskraft och slaveri blir svaret på frågan hur man ska lösa problemet med att få arbetare till de jätteplantager som växer fram på kontinenten under 1700-talet.
Socialt så betyder detta att en jordägarklass växer fram, en klass som blir ”mer bofast” på kontinenten, det kräver större jordarealer för att odla än för att driva gruvor och det är anledningen. Denna klass kommer till större del att utgöras av kreoler. Gruvor kunde enklare drivas ifrån Europa.
Alltså följande faktorer driver fram en utveckling mot självständighetskrav:
Faktor: |
Hur påverkar det kravet på självständighet: |
Nya varor |
Krav på verklig jordbruksmark sätter förhållandet mellan kontroll av marken och rikedom starkare. Det behövs lokalt folk för att styra plantagerna. |
Upplysningen |
Folkstyre och självbestämmande lyfts fram och tilltalar självklart kreolerna. |
Franska och Amerikanska revolutionerna |
Amerikanska visar att kolonier kan och bör styra sig själv, Franska visar på hur det är möjligt att ifrågasätta kunglig överhet. |
Européer styr över kreoler |
Likt utvecklingen i USA så ser kreolerna ingen anledning att skicka sina vinster till Spanien. |
1800- och 1900-talen, en generell utvecklingsväg.
När vi nu ska sparka igång det moderna Latinamerikas historia så görs det enklast genom att först se till den generella utvecklingen för att sen titta på de specifika områden som vi (eller JAG) finner intressanta, dessa hittar ni sist efter denna tabell.
Periodindelning |
Utveckling och vad det leder till. |
Självständighet 1810 – 1825 |
Kreoler tar makten från européerna, inspirerade av händelser i Europa. Främst efter Napoleonkrigen så uppstår ett vakuum där Spanien inte kan hävda sig emot kolonierna. Länderna är till en början inspirerade av amerikanska revolutionen, med republik och liberalism som honnörsord. Men problemet är den rasistiska befolkningsstrukturen i länderna. De rika vita jordägarna kommer vilja behålla makten. Skendemokratier upprättas. |
Caudillism, nepotism (svågerpolitik) och Ogliarki (fåmansvälde) 1825 – 1850. |
Liberalismen och upprättandet av demokratiska konstitutioner misslyckas. Detta av ett antal anledningar:
|
Framsteg 1850 - 1880 |
De ekonomiska förutsättningarna ändras och bidrar till Liberalismens seger på kontinenten. Någon ren demokrati kan man dock inte se, det är fortfarande valfusk som ger politikerna makten, men den här gången är det de ”liberala” som fuskar sig till makten. En stor förklaring till att mer liberala krafter kommer till makten ligger i hur befolkningen förändras. Städerna växer fram under denna period, i städerna bor folk som arbetar med industri, de vill kunna importera billiga varor och tjäna på att exportera. De slänger sina lystna blickar på Storbritannien och den frihandelspolitik de driver. De ser också att det i Europa pågår en industriell revolution, detta vill även stadsborna i Latinamerika vara delaktiga i. USA drabbas av inbördeskrig 1860 – 1865, detta gör att en helt ny marknad öppnas för Latinamerika när USA inte längre kan exportera till Europa. Socker, kaffe, gödsel (guano och salpeter), koppar, tenn, vete och boskap är de största exportprodukterna. Transportrevolutionen är också en ytterst viktig förklaring till varför Latinamerika kan uppleva ett ekonomiskt och därmed politiskt uppsving. Ångfartygen innebär att transporten går 3 gånger så fort (ca 1860 tar det en månad att segla från New York till Plymouth i England, 1870 tar det tolv dagar med ångbåt). Med telegraf kan man skicka meddelanden mellan kontinenterna på ett par timmar. |
Neokolonialism 1880 – 1930. |
Den ekonomiska framgång som präglade perioden innan går Latinamerika ur händerna. Främst brittiska men även amerikanska företag får en starkare och alltmer dominerande ställning. USA har sedan Monroedoktrinen 1823 försökt styra över Latinamerika och i samband med sekelskiftet så har de också med militär ingripit i ett antal länder med militär för att upprätthålla sitt inflytande. Även britterna stöder de regeringar som gagnar deras ekonomiska mål. Socialt så är fortfarande kontinenten väldigt ojämlik, det som skiljer Latinamerika nu från år 1800 är att i städerna har en medelklass och en arbetarklass vuxit fram. I dessa grupper är det inte populärt att andra europeiska länder lägger sig i deras affärer. Ekonomiskt går det dock fortfarande väldigt bra för Latinamerika, och väldigt många européer emigrerar hit, därbland många svenskar men främst italienare. Evert Taube befinner sig i Argentina under 20-talet och skriver sina mest älskade (eller hatade) låtar då. Argentina seglar upp som ett av världens rikaste länder, men även de andra länderna gör väldigt stora vinster på sin exportprodukter. Utbrottet av första världskriget drabbar Latinamerika ekonomiskt, de blir av med sina största handelspartners i Europa som går över i krigsproduktion och inte längre har råd att importera varor från Latinamerika. USA blir en allt viktigare handelspartner under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. När depressionen slår till över världen 1929 så drabbas Latinamerika mycket hårt. Det blir dödsstöten för den framgångsrika exportsagan och leder till nästa period. Problemet är att de ”liberala regeringar” som kommit till makten blir allt mer korrupta och lättköpta av amerikanska företag med intresse av att få tillgång till råvaror men inte att bygga upp några funktionella samhällen. |
Nationalism 1910 - 1945 |
När medelklassen ska hitta problemen med sina länders ekonomier så sträcker de blicken norr ut. USA och neokolonialismen är den stora boven enligt dem. Reaktionen blir att man vänder sig mot ledare som säger att de tänker göra något åt just detta. Industrialiseringen är det i särklass viktigaste målet för medelklassen, det är via den som de ser sin möjlighet att sträva framåt mot rikedom och framgång. Alltså kommer de politiker som kan förslå bäst sätt för att förbättra industrin att få stort gehör. Kan ledarna sen dessutom erbjuda välfärdsförbättringar, kortare arbetstid, semester, sjukvård etc, ja då är de rätt i majonäsen. När depressionen slår sina klor i Latinamerika så försvinner också folkets stöd för de ”liberala” regeringarna, nya ledare som säger att Argentina måste ta vara på Argentinas intressen får gehör istället. Ledare som kan utlova en ekonomisk fortsatt framgång och en satsning på folket i städerna kan räkna med starkt stöd från folket. Den ekonomiska politiken på kontinenten ändras efterhand som det går sämre för export industrin. Om det inte går att satsa på den internationella marknaden, var ska man då satsa? Den inhemska marknaden så klart, Latinamerika kommer att utveckla sin egen typ av industrialisering, import-substituerande- industrurialisering, ISI. Det innebär att länderna kommer att försöka tillverka alla de varor som de kan tänkas behöva själva och låta detta vara motorn industrialiseringen. Detta kommer att leda till stora problem som vi ska titta närmre på framöver när vi tittar på Argentina. Nationalsitiska ledare framburna av arbetarklassen och medelklassen kommer att poppa upp som små svampar i latinamerikanska myllan. |
Revolution 1945 -1960 |
Andra Världskriget innebär ytterliggare en stor ekonomisk smäll för Latinamerika, industrialiseringen kom av sig och de nationalistiska ledarna kommer i problem. Istället så lockas medelklassen med fagra löften om radikalare åtgärder. Rent populistiska ledare blir mer attraktiva. De som kan lova fortsatt välfärd och ekonomisk framgång. Alltså sker en radikalisering av ledarna i Latinamerika. Denna period måste ses som en förlängning av den förra, samhällena har förändrats så att det är i städerna och bland medelklass och arbetarklass som det politiska stödet finns, jordägare finns självklart fortfarande och spelar en viktig roll men de är inte längre i en situation där de har makten politiskt längre. Det råder även en gammal fiendskap mellan städernas och landsbygdens befolkning. På landsbygden vill man odla sina grödor och håva in export vinster ostört, i städerna vill man satsa på industrialisering och utbyggnad av välfärdsstäder. I städerna kommer krav på att ta ekonomisk makt från de jordägande och använda dessa pengar för att fortsätta bygga industrialiseringen. När vi kommer till Argentina kommer vi att kunna se på Peron och hur han gör åt detta. Under perioden så utvecklas även kalla kriget. Detta är oerhört viktigt för att kunna förstå den latinamerikanska utvecklingen. 1959 så tar Castro makten i Kuba. Konsekvenserna blir oerhörda för hela Latinamerika, USA blir som en konsekvens helt inriktat på att hindra kommunismens framsteg på kontinenten. |
Militärdiktatur och totalt mörker 1960 – 1990. |
Under perioden 1945 – 1990 så upplever samtliga länder på kontinenten förutom Mexico minst en militärkupp. I Mexicos fall så skakas landet av inbördesstrider etc. Men smaka lite på den siffran! SAMTLIGA länder, inte ens Afrika kan visa samma siffror… Vad är då anledningen till detta?
|