Ungdomens riksdag 2020

Våra två representanter genomförde under en dag riksdagsledamotens arbete. Först skrev ni motioner i klassrummet, sen behandlade ni dem i utskott. Det arbetet sker utanför Plenisalen. 

Det vi ser i videon är det arbete som sker i det offentliga. Först debatterar ledamöter från utskotten motioner och motmotioner i kammaren (Plenisalen) och sen är det votering. 

I riksdagen så kontrolleras Regeringen också. Det sker i Frågestund (det ni får se på videon) och i interpellationer. 

 

 

Den valda motionen som ni ska skriva debattinlägg kring:

Den sociala sammanhållningens betydelse för demokratin

Minska segregationen inom skolan

En studie har kartlagt andelen elever med utländsk bakgrund på olika skolor inom samma kommun. Studien visade på synnerligen stora skillnader mellan skolorna. Samtidigt finns flera exempel på att utlandsfödda elevers skolresultat höjs när de börjat i skolor i mindre socialt utsatta områden. Därför är mitt förslag att införa gratis skolskjuts för elever i socialt utsatta områden, så att alla - oavsett ekonomi - kan utnyttja det fria skolvalet.

Gratis skolskjuts borde införas för alla elever i Sverige som bor i socialt utsatta områden. Detta för att ge alla elever, oavsett socioekonomisk bakgrund, samma möjligheter att nå goda studieresultat i skolan. Att bostadssegregation och det fria skolvalet påverkar elevers studieresultat negativt visas i en studie som forskare i Göteborg genomfört.

Det fria skolvalet ger alla vårdnadshavare möjlighet att välja skola till sina barn. Denna möjlighet gäller för alla elever i Sverige, men forskning visar att socioekonomiska faktorer påverkar i vilken utsträckning föräldrar utnyttjar det fria skolvalet. Resurssvaga föräldrar använder det fria skolvalet i mindre utsträckning. Detta leder till att barn och ungdomar i socioekonomiskt utsatta områden hamnar på samma skolor. Detta kan man se tydligt i en undersökning som SVT gjort där man studerade hur utlandsfödda elever fördelades mellan skolor inom samma kommun. I exempelvis Karlskrona kommun hade vissa skolor nästan 100% utlandsfödda elever medan andra skolor bara hade mellan 4-5% utlandsfödda elever.

En hög andel elever som inte har svenska som modersmål leder till svårigheter för dessa elever att lära sig det svenska språket. Detta kan man tydligt se i en jämförelse av skolresultat mellan svenskfödda och utlandsfödda ungdomar som Statistiska Centralbyrån (SCB) gjorde 2013. Undersökningen visade att utlandsfödda ungdomar i snitt hade lägre meritvärde än de svenskfödda. En orsak till detta skulle kunna vara att utlandsfödda elever inte går i skola med svensktalande elever.

Dåliga svenskkunskaper påverkar studieresultaten negativt och leder i förlängningen till svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är mycket högre för de som har utländsk bakgrund jämfört med de som är födda i Sverige. Enligt SCB var arbetslösheten 2018 för utlandsfödda 15,4 % jämfört med 3,8 % för svenskfödda. Detta är ett stort problem, ungdomarna måste blandas så att alla ungdomar får en bra utbildning vilket leder dem vidare in till en bra arbetsmarknad.

En viktig aspekt är också att segregerade skolor leder till att svenskfödda elever inte får möjlighet att ta del av de olika kulturer som finns representerade i Sverige. Vi vill ha en mångfald i samhället och då krävs att vi möts och lär av varandra. Vi måste vara solidariska och tillsammans kämpa för en mindre segregerad skolvärld. Gratis skolskjuts skulle ge bättre förutsättningar för föräldrar till barn i socioekonomiskt utsatta områden att utnyttja det fria skolvalet. Detta genom att gratis skolskjuts undanröjer de ekonomiska hindren mot att aktivt välja bort en skola med bättre skolresultat som ligger utanför närområdet.

Vi måste genomföra gratis skolskjuts! Bostadssegregation och ekonomiska resurser ska inte påverka elevers framtid. Alla har rätt till att lära sig svenska och få en bra utbildning. Att införa gratis skolskjuts är ett sätt att minimera riskerna vi ser och öka möjligheterna till kulturellt utbyte.

Länk till Ungdomens Riksdag och hur debattinlägget ska se ut

På tavlan ritade jag upp en modell för hur debattinlägget kunde se ut:

Herr Talman!

  • Förslaget. 
    • Hur ser problemet ut?
    • Förslagets lösning.
    • Totalt är detta 2-4 meningar
  • Argument 1 
    • Fakta 
  • Argument 2 
    • Möjligt Fakta 
  • Argument 3 
    • Retorik Känsla Fakta