Synvinklar på hur stater agerar internationellt

 

De tre systemteorierna

Ett system är en samling av något som är beroende av de olika delarna i systemet. Matsmältningssystemet i kroppen är ett sådant t ex. På samma sätt är en systemteori en samling idéer, teorier, kring hur en stat agerar och varför den gör så när den kommer i kontakt med andra stater. I ämnesområdet Internationella relationer som vi sysslar med så finns det tre huvudförklaringar, tre sätt att se på hur systemet fungerar, tre förklaringsmodeller till varför en konflikt uppstår och hur den bäst löses. Dessa tre är:

1) Realismen

2) Liberalismen

3) Konstruktivismen

Realismen utgår ifrån staters makt. En mäktig stat har mer möjlighet att agera på den internationella arenan än en svag stat. Hur en stat blir mäktig och hur en stats makt kan begränsas är alltså huvudfrågor för en som utgår ifrån ett realistiskt perspektiv.

Liberalismen utgår ifrån staters samarbete. En stat som är duktig på att samarbeta eller är öppen för samarbete med andra har större möjlighet att lyckas än andra stater. Hur man främjar samarbete mellan stater är alltså huvudfrågor för den som utgår ifrån ett liberalistens perspektiv.

Konstruktivismen utgår ifrån att varje konflikt är en konstruktion av främst historiska och etniska beståndsdelar och därför unik. Konstruktivismen är mer regionell och letar efter lokala stormakter och deras intresse i varje enskild konflikt. Eftersom att varje konflikt är unik ska man akta sig för att använda andra konflikters lösning för att hitta lösningar på den förevarande konflikten. Jugoslavien krigens lösningar ska inte användas på Syrienkonflikten alltså.

 

 

 

 

 

 

 

Krigsförbrytelser

Folkrätten vilar i att stater kommit överens om att följa vissa avtal sinsemellan. Det kan närmast liknas vid att du bara skulle behöva följa de lagar du känner för och har erkänt. Du skulle alltså om du var en stat kunna hävda att eftersom du inte erkänt hastighetsbegränsningarna på våra motorvägar så får du köra precis så fort som du vill. 

För att komma till sans med detta ofog så har stater och FN enats kring vissa principer och avtal för att styra upp de vidrigheter som utspelar sig vid krig. GENEVEKONVENTIONERNA och HAAGKONVENTIONERNA är grunden i KRIGETS LAGAR. Tillsammans med betämmelser om de Mänskliga rättigheterna så utgör dessa grunden för hur stater får bete sig emot varandra. Efter Andra världskriget så skapades FN för att främja fred och samarbete. 

2002 skapades ICC den Internationella brottsmålsdomstolen i Haag, som har till uppgift att se till så att stater förljer Romstadgan

En stat kan bara bryta emot en internationell lag eller överenskommelse som de erkänt. 

Powerpoint som förklarar detta?

 

Video som förklarar Genevekonventionerna:

 

Regeringens text om internationella domstolar når du här.

I boken läste ni sidorna 445 - 447.

Frågor till avsnittet:

Vad reglerar Folkrätten? 

Hur skulle du definiera begreppet Folkrätt?

Vad regleras av Genevekonventionerna?

Vad menas med "olaglig kombatant?"

Vad är en tillfällig tribunal? Ge exempel på en sådan. 

Vad är en ständig krigsförbrytartribunal? 

Varför har USA inte ratificierat Romstadgan?

Vad är Krigsförbrytelser?

Ge två exempel på Brott mot mänskligheten?

 

 

 

 

Analysuppgift Samhällskunskap 3 efter FN-rollspelet

Ni ska lämna in en skriftlig analys av ert arbete inför och under FN-rollspelet.

Syftet är att jag ska kunna bedöma er insats under alla delar av arbetet även om jag inte hade förmånen att se er in action.

Arbetet ska vara på max tre sidor, minst en. Det lämnas in på Vklass och ni har lektionstid till att arbeta med det under vilken jag finns tillgänglig för handledning och hjälp.

Uppgiften

Grunda dina slutsatser på fakta. Du ska alltså utgå ifrån lämpliga teorier och vetenskapliga fakta när du drar dina slutsatser i svaret på frågorna. Du avgör själv vilka teorier och fakta som är lämpliga att använda.

Del 1 som ska omfatta ca hälften av texten ska analysera utskottsarbetet.

  • Vilken utskottsfråga arbetade du med?
  • Vilka slutsatser drog du om ditt lands ståndpunkt i frågan? Varför drog du de slutsatserna?
  • Analysera ditt lands möjligheter att få igenom sin ståndpunkt i förhandlingarna utifrån relevanta fakta och teorier. Om du var förhindrad från att medverka i utskottsarbetet så får du besvara frågan hypotetiskt.
  • Beskriv den vinnande resolutionen i ditt utskott och berätta varför du tror att det gick som det gick för ditt land. (OM du var frånvarande kan du inte besvara den här frågan)

Del 2 som ska omfatta ca hälften av texten ska analysera arbetet i Generalförsamlingen.

  • Vilken generalförsamlingsfråga arbetade du med?
  • Vilka slutsatser drog du om ditt lands ståndpunkt i frågan? Varför drog du de slutsatserna?
  • Analysera ditt lands möjligheter att få igenom sin ståndpunkt i förhandlingarna utifrån relevanta fakta och teorier. Om du var förhindrad från att medverka i generalförsamlingsarbetet så får du besvara frågan hypotetiskt.
  • Beskriv den vinnande resolutionen och berätta varför du tror att det gick som det gick för ditt land. (OM du var frånvarande kan du inte besvara den här frågan)

Formalia

Lämna in ditt svar på Vklass i rätt mapp.

Kriterie

E

C

A

Analys

En grundläggande analys finns. Dessa analyser syns i slutsatserna.

En utförlig analys finns genomgående. Dessa analyser lyfts fram i slutsatserna

En utförlig och nyanserad analys finns genomgående i texten. Dessa analyser är framträdande i slutsatsen.

Fakta

Grundläggande fakta används korrekt.

Fakta används på ett relevant och korrekt sätt.

Fakta är relevant och analytiskt använt.

Formalia

Arbetet fyller de formella krav som ställdes.

   

 

Powerpoint Israel-Palestina konflikten.

Krigsförbrytelser

Folkrätten vilar i att stater kommit överens om att följa vissa avtal sinsemellan. Det kan närmast liknas vid att du bara skulle behöva följa de lagar du känner för och har erkänt. Du skulle alltså om du var en stat kunna hävda att eftersom du inte erkänt hastighetsbegränsningarna på våra motorvägar så får du köra precis så fort som du vill. 

För att komma till sans med detta ofog så har stater och FN enats kring vissa principer och avtal för att styra upp de vidrigheter som utspelar sig vid krig. GENEVEKONVENTIONERNA och HAAGKONVENTIONERNA är grunden i KRIGETS LAGAR. Tillsammans med betämmelser om de Mänskliga rättigheterna så utgör dessa grunden för hur stater får bete sig emot varandra. Efter Andra världskriget så skapades FN för att främja fred och samarbete. 

2002 skapades ICC den Internationella brottsmålsdomstolen i Haag, som har till uppgift att se till så att stater förljer Romstadgan

En stat kan bara bryta emot en internationell lag eller överenskommelse som de erkänt. 

Klicka här för att ladda hem min powerpoint som försöker förenkla och förklara detta.

Video som förklarar Genevekonventionerna:

 

Svenska dagbladet har idag 13 november en översikt över hur olika länder har hanterat frågan om återvändare. Den syns inte ännu på deras hemsida men dyker väl snart upp. Här är en länk till deras samlingsida om hur IS-återvändare ska behandlas.