Studieguide till provet S20C

 

Vi utgick ifrån det ekonomiska kretsloppet och tittade på hur pengar färdas mellan de olika aktörerna. Vi konstaterade att det finns Hushåll, Företag, Kreditinstitut och Offentlig sektor. När vi studerar ekonomi så är vi bara intersserade av hur pengar färdas mellan dessa aktörer. 

Den grundläggande teori som bestämmer om hur pengar färdas mellan aktörerna var den om Utbud och Efterfrågan. Hur mycket vi konsumerar, efterfrågar, en vara påverkar hur stort utbud det finns eller med andra ord hur mycket som företagen producerar. Om det finns för mycket av en vara producerat så sänker företagen sina priser och om det är brist på varan, alltså att efterfrågan är större är utbudet, så stiger varans pris.

Vi tittade sen på Inflation och konstaterade att det är det samma som att pengar tappar i värde. Min tjugokronorssedel har tappat i värde för att jag kan inte köpa lika många varor för den som jag kunde göra tidigare. Inflation är alltså det samma som att priserna stiger utan att varan blir bättre. Exakt samma vara har bara blivit dyrare. 

Ett sätt att styra inflationen var genom att använda räntan. Räntan fungerade som inflationskontroll eftersom räntan påverkar dels hur mycket vi vill spara och dels därför att den kontrollerar hur mycket det kostar att låna pengar. Om vi lånar mycket till en låg ränta så ökar vi vår konsumtion och då ökar vi efterfrågan. Om efterfrågan är större än utbudet så steg ju priserna. 

Multiplikatoreffekten styrde detta, alltså att om jag handlar något på ICA så får affärens ägare mer pengar att anställa människor för och då får t ex gubben i charken pengar som han kan gå på teater för vilket då teaterchefen kan köpa snask för och så vidare. Alltså så sprids pengar ut i samhället om vi konsumerar. Samma sak händer om jag låter bli att handla. Alltså om vi gör lånen dyrare så konsumerar vi mindre och efterfrågan minskar och då är utbudet större än efterfrågan och priserna sjunker. 

Dessa ändringar i efterfrågan och utbudet skapar konjunkturer. Vi har ibland lågkonjunktur och ibland högkonjunktur. Tricket för en finansminister är att försöka jämna ut topparna och dalarna. 

Till sist så tittade vi på hur valutan påverkar importen (hur mycket vi köper utomlands ifrån) och exporten (hur mycket vi säljer till utlandet). Om vi har en svag valuta (alltså många svenska kronor behövs för att bära en Euro) så hade vi dyr import och bra läge för exporten. Det är så därför att tysken som kommer till en svensk affär får många svenska kronor för varje euro och alltså inte behöver betala så många euro för att få ett hundra svenska kronor. Jag däremot som kommer med mina svenska kronor och ska betala en euro för en pilsner får ju betala många svenska kronor innan jag har fått min euro/pilsner. 

Om vi hade en stark krona så behövde vi få svenska kronor för att betala för en euro. Varje svensk krona är stark som Läderlappen nu nämligen. Det betyder att importen bir billigare men exporten går sämre. Tysken som kommer till en svensk affär får ju färre svenska kronor för varje euro och då blir ju t ex 100 svenska kronor dyrare, det behövs helt enkelt fler euro för att få ihop till hundra svenska kronor. Min pilsner i Tyskland blir ju däremot billigare. 

Om importen och exporten ändras så påverkar det ju inflationen eftersom det påverkar efterfrågan i Sverige. Om vi har svag krona och exporten går bra därför att svenska varor är relativt billigare i Tyskland så anställer de svenska företagen fler som får lön och som kan konsumera sina pengar i Sverige, efterfrågan ökar också inhemskt alltså. Importerade varor är däremot dyrare och det gör att vi slipper konkurrens från utlandet på varor som vi kan tillverka hemma. Varor som vi måste importera blir dyrare och vi importerar alltså också inflation. Svag krona leder alltså till ökad inflation. 

OM man vill ha en ytterligare förklaring kan man läsa i boken men har man förstått utifrån mina presentationer och mitt material så räcker det. 

Sidor i boken:

Kretsloppet, utbud och efterfrågan, prisbildning sid 330 - 337 

Inflation sid 352 - 354

Arbetslöshet s 355 - 356

Räntan s 361 - 362

Konjunkturer sid 349 - 351

Valuta s 364

 

Grattis, du är Finansminister!

 

Du har avancerat och blivit finansminister i Sverige minsann. Glad i hågen (och med tanken i bakhuvudet att värre idioter än du har klarat jobbet innan) så tar du dig an uppgiften.

Du ska presentera ett fempunktsprogram för hur Sverige ska ta sig ur den ekonomiska svacka som Coronaepidemin skapar.

Ditt program måste innehålla svar på följande problem, annars kommer journalisterna på Aftonblaskan att bli tossiga:

  • Ungdomsarbetslösheten väntas stiga till så mycket som 20 %, vad föreslår du för lösningar / mildrande åtgärder på det?
    • Arbetslösheten för alla andra grupper i samhället ökar också.
  • Sverige är beroende av sin export och import, hur ska du hjälpa företagen och hushållen med det?
  • Tänker du höja eller sänka skatterna?
  • Vill du att räntan ska höjas eller sänkas?
  • Inflationstakten måste hållas under 2%, hur ska dina åtgärder anpassas efter det övergripande målet?

Instruktioner till uppgiften:

Du får svara på varje punkt för sig men bör skriva ett sammanfattande utredande svar mot slutet för att visa att du resonerar med hjälp av flera siffror för de högre betygen. Tänk på att använda relevanta begrepp och teorier.

Ditt svar får vara max 2 A4 maskinskriven text, 12 pt.

Inlämning på Vklass på fredag 13 november kl 2355 senast.

 

Siffror och andra källor:

https://www.konj.se/publikationer/konjunkturlaget.html

https://www.ekonomifakta.se/

https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/samhallets-ekonomi/

https://www.svd.se/professor-vanlig-politik-biter-inte-mot-corona

 

 

Hej, tro det eller ej men du har faktiskt blivit utsedd till Sveriges finansminister. Glad i hågen så ska du nu ta dig an ditt nya värv.

Landet har ju ett antal ekonomiska problem som du behöver lösa. För att du överhuvudtaget ska kunna fixa detta så behöver du tillgång till lite siffror.

Användbara siffror:

Efter att ha tittat på dessa siffror så springer du på en näsvis reporter från Aftonblaskan, som genast börjar frågar ut dig. Frågorna han ställer, och som du ska besvara är:

  1. Är Sverige i en hög- eller lågkonjunktur nu? Bevisa ditt påstående med tre olika siffror.
  2. Hur ser du som Finansminister på arbetslösheten idag? Vad ska göras för att sänka den?
  3. Är det några speciella grupper i samhället som är speciellt utsatta för arbetslöshet i Sverige? Vad ska du göra åt det?
  4. Ska Sverige höja eller sänka inkomstskatterna? Argumentera för din slutsats med hjälp av siffrorna.
  5. Är Sverige på väg in i en lågkonjunktur? Hur går det för svensk exportindustri?
  6. Den svenska kronan är svag både gentemot Dollarn och Euron, påverkar det din åsikt om exportindustrin?
  7. Reportern påstår nu att det är möjligt att den svenska kronan alltid är svag. Förklara för honom att han har fel.
  8. Förklara också för honom hur en räntehöjning i Sverige skulle kunna leda till att den svenska kronan stärks.

Max tre sidor text, minst en sida. Lämna det på Vklass och lycka till.

Det ekonomiska kretsloppet

I den här videon så förklarar jag vad det är för något.

Klicka här för att ladda hem den första powerpopinten med kretslopp och utbud o efterfrågan

Frågor:

1. Vilka är de fyra aktörerna i kretsloppet?

2. Varför kallas det för ett kretslopp?

3. Hur påverkar Hushåll kretsloppet?

4. Definiera vad ett Hushåll är för något.

5. Varför har den lille Staffanstorparen använt bilder på badkarl i sin presentation?

 

Utbud och efterfrågan

Frågor:

1. Ekonomifakta som gör de här kioskvältarna är från Svenskt Näringsliv, hur märks det i hans förklaring av utbud och efterfrågan?

2. Förklara för en staffanstorpare hur jämnviktspriset fungerar. 

3. Vad händer med priset om det ligger över jämnviktspriset? Varför händer det?