Genomgångar internationella relationer.

På sidan nedan publiceras de genomgångar och övningar som vi arbetar med inför FN-rollspelet.

Hela härligheten hittar du här:

 

Del 1 Vad är en stat och hur definieras en stat?

Vi tog utgångspunkt i varför Palestina inte är en stat internationellt medan Sverige t ex är det. Vi pratade om hur viktigt ett erkännande är och hur ett medlemskap i FN är ett definitivt sätt för en stat att bli erkänd. 

Vi visade på ett antal krav som FN ställer på en stat för att de ska bli erkända. Mycket handlade om kontroll över territoriet och att man hade en statsapparat som var mogen uppgiften. 

 

Powerpointen laddar du ner här:

 

Frågor till denna del:

Hur definieras en stat?

Varför kan inte en dansk polis gripa mig i Lund?

Vad menas med suveränitetsprincipen?

Del 2 Vad är krig?

I den här genomgången så definierar vi vad ett krig är. Det kan ju verka meningslöst, det vet väl alla vad ett krig är? Men se, så enkelt är det inte. Eftersom FN är tänkt att förhindra krig och främja samarbete så måste vi veta när det är krig mellan två stater. Mitt exempel med danska och svenska soldater som i uniform står på Öresundsbron och kastar snöboll på varandra är ett belysande sådant. Om det händer, är det krig då? När blir det krig? 

 

 Frågor till denna del:

Vilka är de olika stegen på den mellanstatliga interaktionsskalan?

Hur definierar vi om det är ett krig mellan två stater?

Vilket av kraven vi ställer på en konflikt för att få den definierad som ett krig tycker du är mest relevant? 

 

Del 3 Hur är FN organiserat?

I den här videon så går vi igenom hur Fn styrs och vilken makt organisationen har. Det är viktigt att vi kommer ihåg att det inte är alltid FN KAN göra något åt en internationell fråga. Vetorätten, suveränitetsprincipen och jurisdiktion är begrepp vi tittar närmre på.

 

 Frågor till denna del:

Hur fattas ett beslut i FN?

Vilken makt har Generalförsamlingen i FN?

Vad menas med Vetorätt?

Vilka är de fem permanenta medlemmarna i Säkerhetsrådet?

Vad är FN-stadgan?

Vilken är FN:s jurisdiktion? 

 

Del 4 Hur avgörs det om ett krig är lagligt?

Det finns bestämmelser som avgör om en väpnad konflikt är laglig eller inte. Grundläggande för FN är att de ska främja fred och sammarbete. De stater som ändå kommer i krig ska följa Haag- och Genevekonventionerna. Om en stat blir anfallen av en annan så har de enligt artikel 51 rätt till självförsvar. Men det är Säkerhetsrådet som avgör ändå och alltså så kan det variera från krig till krig om det är "lagligt" eller inte. 

För att förhindra folkmord så har FN antigit "skyldighet att skydda"-principen som ska göra det möjligt för FN att ingripa och åsidosätta suveränitetsprincipen.

 

 Frågor till denna del:

Nämn två av de mänskliga rättigheterna.

Vad menas med ”skyldighet att skydda” och hur ersätter den suveränitetsprincipen?

Vilken laglig rätt att föra krig ger självförsvarsrätten åt en medlemsstat i FN?

 

Del 5 Integrationsteorier.

Det finns i huvudsak två sätt att se på hur integration mellan stater uppstår. Den ena, funktionalismen, menar att viljan att integreras och samarbeta måste finnas först och sen skapas det en organisation för att ta hand om samarbetet. Detta gör att det inte går att kopiera integrationer, EU kan inte kopieras till Afrika. Den andra, federalismen, menar att det är organisationen som först ska skapas och att den ska tvinga in staterna i samarbete. För att det ska fungera så måste frågan som de ska samarbeta kring vara okontroversiell, en liten fråga som de är överens om redan innan. Detta gör att kopiering av organisationer är möjligt.

 

 Frågor till denna del:

Hur definieras begreppet integration?

Beskriv funktionalismen och visa på varför det inte går att kopiera EU i Afrika.

Hur menar en federalist att integration bäst uppstår?

 

Del 6 Vad är makt?

Hur en stat kan utöva makt emot en annan makt är avgörande för hur den staten kommer att sköta sin utrikespolitik. OM en stat, som Ryssland tex, har väldigt mycket militär makt så kommer de att använda sig av militära lösningar på utrikespolitiska problem. Om en stat är mer som Sverige så försöker vi använda samarbete eller ekonomiska maktmedel. 

 

Frågor till denna del:

Ge exempel på mjuk maktutövning.

Varför anfaller inte Ryssland Sverige?

 

Del 7 Teorier kring Utrikespolitik och beslutsfattande.

 Det finns fyra huvudteorier kring hur utrikespolitiska beslut fattas. Den första vi tittar på är Rationellt beslutsfattande, att stater har ett klart definierat mål och efter noga övervägande så kommer de fram till den lösning som är bäst. Den andra är invanda organisationsmönster är avgörande, att beslutsfattare gör som de brukar göra i liknande situationer. Det gör att improvisationer är väldigt svårt. Utrikespolitiska beslut påverkas också av så kallade Vested interests. Varje offentlig organisation överdriver sin egen betydelse. Även psykologiska perceptionsmodeller styr hur vi ser på omvärlden och därmed hur vi betraktar t ex våra fiender.

Utrikespolitiken styrs av ett antal tankar som sedan gås igenom. Avslutningsvis så visas det på skillanden mellan inrikes- och utrikespolitiska beslut. 

 

Frågor till detta:

Vilka fyra teorier kring hur utrikespolitiska beslut fattas pratar jag om i videon?

Förklara hur den psykologiska perceptionsmodellen är användbar i att förstå hur utrikespolitiska beslut fattas.

Nämn och förklara tre av de fem tankar om utrikespolitik som nämns i videon.

Hur skulle du förklara den ökade spänningen mellan USA och Nordkorea som vi ser under hösten 2017?

 

Del 8 Orsaker till krig (och elände)

Skilj på omeddelbara och bakomliggande orsaker. Omeddelbara är ofta också nödvändiga orsaker. Alltså utan den händelsen så inget krig. De bakomliggande är oftare svåra att identiefiera men mer relevanta för lösningen. När vi granskade orsakerna så tittade vi på tre nivåer; Individ, Stat och Interaktionen mellan stater. 

 

Frågor till denna del:

Vad skiljer en bakomliggande orsak från en omedelbar orsak till krig?

Hur kan individen vara orsaken till ett krig?

Vilka tre egenskaper i en stat anser du vara mest relevanta för att förklara att staten är ofta inblandad i krig? Ta t ex USA som exempel. 

Del 9 Systemteorierna.

Avslutningsvis så tittade vi på de tre systemteorierna. De tar ett satelitperspektiv på världens konflikter och försöker förklara hur alla internationella relationer hänger ihop.

De tre är; Realismen, Liberalismen och Konstruktivismen. Realismen ser att staten är huvudaktören och styrs av sitt säkerhetspolitiska intresse. Om en stat är hotad så kommer den att agera, med militära maktmedel föredragsvis. Liberalismen betonar internationellt samarbete och handel och menar att en stat är mest intresserad av ekonomisk makt. FN är en viktig aktör för den liberale gynnaren. Konstruktivisten är en rackare som anser att varje konflikt måste studeras i sin kontext, sin miljö, och utifrån sin kulturella situation. Varje konflikt konstrueras i sin specifika miljö. Alla tre har något att säga om alla konflikter och ska ses som tre olika glasögon som man bör bära när man analyserar en konflikt.

 

 Frågor till denna del:

Vilka är de tre systemteorierna?

Hur förklarar de de internationella relationerna på vår planet?

Hur skulle de var och en lösa spänningen mellan Nordkorea och USA?