Varför blev det revolution i Frankrike?

1. Ekonomiska faktorer:

a) Dåliga skördar gav höga priser på bröd. Detta drabbar bönderna därför att de får lite mat, men i gengäld får de bra betalt för eventuellt överskott, problemet var att adeln tog i stort sett allt överskott.

b) Höga priser på bröd gör att borgarna drabbas av svält och fattigdom.

c) Krigen med England ( främst om Nordamerika) gör att Kungen har dåligt med pengar och måste höja skatteintäkterna. När han börjar nalla på adelns privilegium så blir även adelsmännen sura. De som betalade mest skatt var Borgarna och Bönderna.

2. Detta ger politiska konsekvenser.

a) Borgare och bönder känner sig orättvist behandlade. Varför ska de betala skatt till Kungen och Adeln när de själva svälter? Borgare och Bönder får ju inget i gengäld, de bara betalar skatt och svälter.

b) Att ha en stor av del av befolkningen som svälter och är missnöjda är ett säkert tecken på att det kommer att bli politiska oroligheter.

c) Det som gör att allt mer allvarligt i Frankrike är att samtliga samhällsgrupper i Frankrike är missnöjda:

I) Adel, hade det ekonomiskt bra, men ingen central politisk makt. Adeln kunde ta ut egna tullar inom sitt område, och var den som var domare över sina bönder.

II) Präster, var fattiga medan Biskopar gled runt i majonnäsen hade det lide gött.

III) Borgare, ja vad kan man säga, ingen makt, inga pengar och ingen makt, klart att de blir lite putta och gnälliga.

IV) Bönderna var det riktigt synd om. Adeln hade väldigt mycket makt över dem, bonden var tvungen att göra dagsverke hos adelsherren, betalade skatt till adelsherren och kungen, hade ingen makt och inga pengar.

Vad händer nu då?

Föreställ er att ni är kung i Frankrike vid det här läget, vad kan man göra? Att ge sig på bönder och borgare är mer eller mindre uteslutet, det finns inte mer att hämta där helt enkelt. Så det får bli adeln man ger sig på.

- Skatt på adelns handel.

- Förbud på inhemska tullar.

- Som kompensation ger man adeln politisk makt i parlamentet.

Adeln blir inte glada, de vill ha kvar sina privilegium OCH ha makten.

Kungen sammankallar parlamentet (kallas generalständerna) i maj 1789. Tredje ståndet är uteslutet.

Som svar på uteslutningen bildar tredje ståndet sitt eget Parlament, Nationalförsamlingen.

Alltså tre stycken slåss om makten: Kungen, Nationalförsamlingen och Generalständerna.

Ensammast i världen är just nu Kungen.

Det som händer sen är att Kungen förlorar makten till Nationalförsamlingen, alltså Borgare och bönder.

Det hela börjar med att man förklarar att de Mänskliga Rättigheterna ska gälla. Men sen spårar det ut och blir skräckvälde. I revolutionens namn så är beredd att döda folk som är emot den.

Lärdomar inför Ideologierna:

1. Under vilka förutsättningar gör folk revolution.

2. Hur ska man göra med revolutionens motståndare. Konservativa visar ofta på hur revolutionen spårade ur till skräckvälde.

3. Revolutionära visar på hur man nådde deklarationen om mänskliga rättigheter, sen spårade det ut pga av revolutionens fiender.

4. Revolutionen blev riktmärket för de olika politiska ideologierna.

5. Rötterna för revolutionen låg i Upplysningens idéer.