Uppsatser B-kursen SP2S2S3

Uppsatser.

Jag har lite svårt att hitta förslag på uppsatsämnen innan jag vet vilka arbetsområden ni vill arbeta med.

När ni väljer område och ämne ska ni tänka på:

· Välj ett område ni är intresserade av. Det går att skriva om i stort sett vad som helst, låt alltså ert eget intresse styra valet.

· Strukturera upp frågeställningen och metoden:

a) Vad är det ni ska utreda?

b) Går det att utreda detta? Gör en snabb sökning på bibliotek etc för att se om det finns en möjlighet för er att genomföra arbetet.

c) Hur ska ni utreda detta? Vilka frågor ska ni ställa till materialet?

d) Hur ska ni behandla svaret? Ska ni föreslå andra tillvägagångssätt, ska ni sammanfatta ett skeende eller en fråga, ska ni kritisera en organisation etc.

e) Svaret på d) ger er en aning om vilken metod ni ska använda. Om ni är ute efter att kritisera eller visa på hur något är fel så måste ni visa på alla sidor av problemet, är ni ute efter att visa på hur något har lett till något annat så kanske ni ska koncentrera er på enbart detta skeende. "USAs agerande under Koreakriget" ger alltså en annan metod än "Argumentationen kring dödsstraffet i USA", i det första ska ni koncentrera er på enbart vad USA gjorde, i det andra ska ni väga för och nackdelar och kanske inte lyfta fram någondera av dessa i texten.

· När ni har formulerat frågeställningen så gäller det att hålla sig till den. Allt som inte har med frågan att göra ska inte heller tas upp i själva texten.

· Ett bra sätt att skriva är att börja med att fundera ut hur man vill att själva arbetet ska se ut när det är färdigt. Alltså att man sätter de olika rubrikerna först:

1.1 Syfte

1.2 Metod

1.3 Frågeställning

2.1 Bakgrundsfakta

2.2 USAs mål

2.2.1 Presidentens uttalande

2.2.2 Kongressens svar

2.3 Medias respons i USA

3.1 Sovjets svar

3.2 Kommunistpartiets svar

3.3 Sovjetisk medias svar

3.3.1 Diskussion kring sovjetisk media.

· Gör alltid en rimlighetsbedömning när du har tittat på din struktur i uppsatsen. Håller punkterna ihop med frågeställningen? Är det rimligt många punkter? Vilka punkter kan du ta bort?

· Sen fyller man på rubrikerna med text. På så sätt så kan man behålla strukturen i uppsatsen hela tiden och slipper "återvändsgränder" efter timtals av skrivande, bara för att konstatera att "det här har ju egentligen inte med frågan att göra". Ha hela tiden siktet inställt mot slutprodukten när ni skriver, ha bara med sådant som är relevant för slutprodukten.

· När ni skriver ska ni använda fotnötter[1] för att ange källan:

a) varje gång ni skriver någon fakta som ni använder för att dra en slutsats, "Roosevelt visste mycket väl om att judar förintades i tyska koncentrationsläger.[2]"

b) varje gång ni citerar någon.

c) Varje gång ni för fram "ny fakta", alltså fakta som man inte kan anse att folk bör känna till. Detta är självklart väldigt subjektivt vad man anser vara ny fakta, men en tumregel kan vara att utgå från sig själv och enbart skriva fotnötter på sånt som man inte visste själv. Använd sunt förnuft här.

· Fotnötter används för att göra ert arbete trovärdigt. Om man inte kan belägga fakta med var man har fått det ifrån så finns det inget som säger mig som läsare att jag bör lita på vad jag läser.

· Fotnötter kan även användas för att förklara något i texten eller för att göra en liten utsvävning vid sidan av ämnet som man tycker är intressant men inte relevant för resten av uppsatsen.

· Hur skriver man då en fotnot?

· Rent tekniskt går man in i datorns meny "Infoga"/"Insert" där väljer man fotnot.

· Nu ska du ha en liten nuffra vid dit ord.

· Siffran ska placeras som följer:

a) om ett ord förklaras i en fotnot sätter man de efter ordet. "Han var en kverulant[3] och en intellektuell gödselhög."

b) Om en hel mening ska beläggas med en fotnot så sätts den efter meningen. "Roosevelt visste mycket väl om att judar förintades i tyska koncentrationsläger.[4]". Lägg märke till att den sätts efter punkten.

c) Om ett helt stycke ska beläggas med fotnot så placerar man fotnoten efter sista meningen i stycket. [5]

· I fotnoten så ska man ange källa, detta gör man på följande sätt:

a) Efternamnet på författaren följt av sidnummer[6]. Om man har med mer än en bok av samma författare så kan man skriva ut året som boken publicerades.[7] Om samma författarjävel har skrivit två böcker samma år så skriver man ett litet "(a)" resp "(b)" vid de olika böckerna i Litteraturförteckningen.[8]

b) Sidan 1 förkortas s 1.

c) Sidan 1 och 2 förkortas s 1f, f står för följande sida.

d) Sidan 1 - 6 förkortas s 1ff, ff står för flera följande sidor.

e) Om man använt s 1 - 252 och inte riktigt kan ange exakt var man hittade det man skriver om så skriver man passim. Det ska dock försöka undvikas eftersom det försvårar för läsaren att kontrollera uppgiften.

Litteraturförteckning.

Ni ska ha med alla källor ni använt i arbetet. Dessa samlar man sist i en litteraturförteckning. Det finns ett otal olika sätt att skriva sin litteratur förteckning. Huvudsaken är att man är konsekvent. Litteraturförteckningen finns till för att det ska vara möjligt att kontrollera uppgifter och se så att man inte har plagierat avsnitt i boken.

Så här ser den ut:

Ohlsson, C. Sju hundra roliga elevsvar. Studentlitteratur. Lund. 1998.

Ibland händer det att man har en artikel eller en del av en bok skriven av någon annan än huvudförfattaren till boken. Då kan man göra så här:

Ohlsson, C. "Sju hundra roliga elevsvar". ed Johannesson, B. Kommunal Bostadspolitik. Studentlitteratur. Lund. 1998.

I första fallet är det en egen bok med titeln Sjuhundra roliga elevsvar, i det andra fallet finns artikeln i en annan bok som heter Kommunal Bostadspolitik. (ed) betyder editor och det har jag skrivit framför den andre författaren därför att det visar att det är den boken jag ska leta efter

Det finns drösvis med sätt att göra en litteraturförteckning, huvudsaken är att alla uppgifter framgår och att man skriver författarens efternamn, bokens titel, vilket år boken är utgiven (det finns olika upplagor av böcker så man måste vara noga med att verkligen ange vilket år boken trycktes). Man kan underlätta för den som letar efter boken genom att ange antingen tryckeri, bokförlag eller förlagsort.

Betygskriterier:

· Arbetet har en frågeställning.

· Texten följer frågeställningen något så när.

· Notapparat finns.

· Litteraturförteckning finns.

· Författaren har använt mer än en källa.

· Avslutning finns med.

· Frågeställningen är avgränsad i ämnet.

· Texten följer frågeställningen noga.

· Notapparat finns och den anger källor som använts.

· Litteraturförteckning finns.

· Författaren har använt mer än två källor.

· Avslutning som hänger samman med resten av arbetet finns.

MVG

· Frågeställningen är klart avgränsad och ställer relevanta frågor.

· Texten följer frågeställningen till punkt och pricka.

· Notapparaten finns och används konsekvent för att redovisa källor.

· Författaren har använt ett antal olika källor för att belysa sina slutsatser.

· Avslutningen sammanfattar författarens slutsatser eller sammanfattar fakta och knyter därmed samman arbetet.

[2] Här ska ni lägga in en fotnot och skriva upp i vilken bok ni hittat belägg för ert påstående. Tex Ohlsson s 32

[4] Här ska ni lägga in en fotnot och skriva upp i vilken bok ni hittat belägg för ert påstående. Tex Ohlsson s 32

[5] Här kan man gör den skillnaden att man slår ett mellanslag mellan punkten och fotnoten för att göra skillnad på om det bara är meningen man menar.

[8] Ohlsson 1988 (a) s 34. Eller kanske Ohlsson (a) s 34.