Upplysningen - den nya
tidens idéer.
Vad
är det som är nytt med upplysningen?
·Upplysningen kommer ifrån
Reformationen. Reformationen innebar att man började ifrågasätta Gud.
·Det nya med upplysningen är
att man nu börjar ifrågasätta kungamakten. Kom ihåg att Macchiaveli och Fursten
var det styrelseskick som var vanligast i Europa under 1600-talet.
·Vem var det nu som kungen
slogs med om makten? Jajjemen där satt den, just Parlamentet.
Det
som händer nu är alltså att olika filosofer börjar fundera kring hur olika
maktförhållandet mellan människa och kung och mellan människa och Gud.
Jaha,
vilka frågor ställer man sig då om man vill ha svar på allt det här?
·Kan människan styra sig
själv, alltså kan den egna fria viljan göra människan lycklig?
·Eller måste det inte finnas
en stat som bestämmer över människan, annars fjantar hon mest runt?
·Och om det nu behövs en
stat, ska den styras av människor eller av Gud.
·Och om det är människor som
ska styra är det kungen eller parlamentet eller kanske till och med kreti och
pleti som ska styra?
Varför
börjar man ställa sig dessa frågor nu? Och är det egentligen så himla unikt?
·Romare och greker hade väl
avancerade frågeställningar kring det här.
·Vill vara lite elak kan man
säga att det är bara ett tecken på vilket otroligt trångsynt och småaktigt
system det var som styrde Europa. Att det skulle behöva ta nästan 2000 år innan
det moderna Europa ställde sig dessa ganska naturliga frågor är ju faktiskt
ganska patetiskt.
·Och detta leder väl till
nästa sak, hade man verkligen inte tänkt på det här förr i Europa??
·Jovisst, klart man hade, men
om du skrev ner dina tankar så riskerade du att brännas på bål, så nog visste
man att man inte bara kan styra länder med kungar, men som sagt var det var ett
samhällsklimat som gjorde att man inte kunde säga vad man egentligen visste.
Det
här leder fram till slutsats nummer ett.
”Det krävs ändringar i
samhällsklimatet innan idéer kan komma på papper.”
Vilka
samhällsförändringar hade då skett i Europa som gjorde att man vågade skriva
ner tankar om att det kanske inte var Gud som styrde, eller det kanske var så
att den enskilda människan var bäst på att avgöra vad som var bäst för
individen?
Dessa
nyheter i samhället var:
1.
Naturvetenskapliga
framsteg.
a)
Upptäcktsfärderna
hade bevisat att kyrkan hade fel. Jorden är inte platt.
b)
Kopernicus
hade bevisat att Jorden inte var världsalltets mitt, Jorden snorrade runt
solen. Än en gång hade kyrkan fel, även om de hotade Kopernicus med en kvart i
en brasa och fick honom att erkänna att han hade fel. Men det kom andra efter
honom som bevisade vad han redan bevisat.
2.
Politiska
förändringar.
a)
I
England hade Parlamentet tagit makten under en revolution 1688, kungen
halshöggs och, vet ni vad, världen rasade inte samman, Gud straffade ingen och
alltså kunde det bevisas att allt snack om Gudomliga Kungar, Kunga av Guds
Nåde, bara var pladder.
b)
Handeln
med ”den nya världen” efter upptäcktsfärderna hade bidragit till ett
handelsuppsving i Europa. En mycket rik medel klass hade blivit större och
större under 1600-talet.
Hur
bidrar då dessa två förändringar till att ändra det politiska klimatet?
·Den stora medelklassen kan
skydda och stödja alla de som vill säga den nya sanningen. Alltså de vill inte
att den som påstår att Kyrkan eller Kungen har för mycket makt ska halshuggas
eller brännas, tvärtom, dessa personer säger vad medelklassen och den nya rika
klassen tycker.
·Smarta kungar inser att det
blir problem att stöta sig med alla dessa nya rika människor och stödjer också
upplysningens tankar.
·Och man ska absolut inte
undervärdera att det nu faktiskt är praktiskt möjligt att BEVISA att kyrkan
hade fel.
Två
större tankar:
1.
NATURRÄTTEN.
Alltså vilka rättigheter har människan om Gud inte finns, Att tänka i banor
kring om Gud inte finns är sannerligen revolutionerande. Har människan vissa
medfödda rättigheter oavsett religion, ras eller yrke? Om ja vilka, om nej
varför inte?
2.
FÖRNUFTET.
Man börjar fundera kring frågor som, om det nu är möjligt att bevisa jorden som
rund och solen som planeternas centrum, vad mer kan man då bevisa? Hur långt
sträcker sig det mänskliga förnuftet? Vad är möjligt för männsikan att räkna
ut, går det att göra utan Gud? Kan en bonde resonera lika bra som en adelsman?
Fattig lika bra som rik?
Dessa
tankebanor kommer man sen att använda för att lösa diverse stora problem:
·Ska staten styra människan
eller människan styra Staten?
·Är alla människor jämlika?
·Kvinnor, vad har de för
rättigheter?
·Hur ska staten styras,
parlament eller kung?
·Kan man dela makten, utan
att det blir Kaos och elände?
Nu
ska vi titta på de stora teoretikerna.
OH
Hobbes och Locke. Voltaire och Råsså.