UPPLYSNINGENS IDÉHISTORIA.

Nya tankar utvecklas under 1700 talet.

Utvecklingen får ses som en förlängning på Reformationen.

Under reformationen så började tankarna att kretsa kring kyrkan och hur den skulle organiseras.

Man kan säga att reformationen innebar att man började ifrågasätta den gudomliga makten och överheten.

Under 1600talet utvecklas tänkandet ytterligare.

1) En ny rik klass uppstår.

Manufakturer och köpmän.

2) Parlamentet börjar ifrågasätta kungens makt.

Har man även gjort tidigare men nu så sitter köpmän etc även i parlamentet

Det är inte längre en kamp mellan den rika adeln och kungamakten. Utan nu vill parlamentet, hela parlamentet ha mer makt.

England under 1600 talet.

Ärorika revolutionen 1688

3) Man börjar ifrågasätta kyrkans makt.

Man kan sammanfatta 1600talet med att maktfördelningen mellan parlament och kungamakt klart ifrågsätts. Vi får runt om i Europa kungar som fösöker behålla sin makt och parlament som försöker ta makten ifrån kungarna.

Utvecklingen under 1700talet:

Man börjar med att diskutera inte bara om kungen verkligen skall ha makten eller om medborgaren har rätt till inflytande utan man diskuterar HUR makten skall fördelas inom parlamentet.

Man börjar komma ifrån Guds lag och börjar diskutera något som kallas NATURRÄTTEN istället.

Medborgaren har vissa medfödda, naturliga, rättigheter oavsett religion, yrke eller nationstillhörighet.

Grundsaten är ”Vilka rättigheter har människan, även om Gud inte fanns”

Själva tänkandet har sin grund i de naturvetenskapliga upptäckter som görs. Människan lyckas för första gången verkligen BEVISA att jorden snurrar runt solen tex.

Detta kan verka banalt för oss, men för den tidens människor var det verkligen revolutionerande.

Man hittade även lagbundenhet i naturen!

Man går ifrån religiösa förklaringar på saker och ting och söker istället den mekaniska förklaringen till saker och ting.

Låt oss lämna flummet lite och titta på den konkreta diskussion som fördes.

Hobbes och Locke började med att diskutera Kungens rätt att på egen hand ta ut skatter i England under 1600talet.

Politiska händelser som ligger bakom deras resonemang:

England hade en revolution under 1640 talet.

Oliver Cromwell tog i parlamentets namn makten, avrättade kungen och införde republik

1660 Restaurerades kungamakten och det blev istället en intern strid mellan katolska Stuart och anglikanska kungapretendenter.

1688 avsattes den sittande kungen och en ny kung med begränsad makt återinsattes.

John Locke (1632-1704) var en stark anhängare av 1688 års revolution.

Alltså var han emot enväldet.

På motsatt sida står Thomas Hobbes, som eftersträvade ett envälde.

Han menade att kungen hade av Gud given rätt att fatta alla beslut.

Locke är den förste att tala om individens politiska rättigheter.

Även Hobbes pratar om det.

Hos dem förekommer tanken att staten har till uppgift att skydda individens intresse. Frågan är HUR?

Locke menar att naturrätten ger individen vissa rättigheter.

Staten skall verka för att skydda dessa.

Detta skall styras av det sk samhällskontraktet = staten måste ytterst bygga på sina enskilda medborgares samtycke.

Hobbes menar att människan inte själv kan avgöra vad som är bäst för henne.

Människan styrs av förnuft och passion, men är slav under passionen.

Människan vill njuta allt och därmed vinna allt.

Naturtillståndet skulle alltså bli kaos och krig.

För att undvika detta måste vi överlåta all makt åt staten.

Först i en stat kan rätt och orätt samt egendom fungera.

Hobbes har alltså en negativ människosyn, staten behövs för att skydda oss mot oss själva.

Locke har en mycket ljusare människosyn, menar mitt och ditt inte behöver existera. Han menar att människan har fått naturen och djur av gud och att varje människa därmed ska få sin beskärda del i naturtillståndet.

Hobbes menar att staten SKAPAR lag och rätt

Locke menar att staten BEKRÄFTAR lag och rätt.

Egendom kan enligt Hobbes finnas inordnat under staten, medan Locke menar att enda anledningen till att folk sluter sig samman i stater är att skydda sin egendom.

Makten kan enligt Hobbes inte delas. Det måste vara en som bestämmer, om det är enskild som Cromwell eller en kung spelar ingen roll.

Locke menar att makten måste delas.

Locke menar att om människans rättigheter kränks så har hon rätt att göra uppror, men han manar till till återhållsamhet.

Locke ser en skillnad mellan lagstiftande och verkställande makt. Han är först med maktdelningen alltså??!!!

DESSA TANKAR FÖR OSS IN I 1700TALET.

1700talets idéhistoria kan sammanfattas med ett ord: FÖRNUFT.

Samma förnuft som gjorde det möjligt för Newton att revolutionera hela naturvetenskapen skall styra det politiska tänkandet.

Man kan helt enkelt säga att man blir så impade av naturvetenskapens upptäckter att man på motsvarande sätt vill ordna upp det politiska livet.

Detta delar tänkarna i två läger. De som tror på Upplysningen och de som inte gör det. Förnuftet och framstegstrons största motståndare är Rousseau. Rousseau är ute efter känslan och instinkten, Voltaire är ute efter förnuftet.

Montesquieu.

Två stora idéer,

1) ”Lagarnas anda” - om maktfördelningen mellan verkställande, lagstiftande och dömande makt.

2) Klimatläran, hur klimatet påverkar oss att bli olika benägna att nå ekonomiska framgångar, att olika stater kommer att stifta olika lagar etc. En slags naturrätt för stater. Med klimat och andra geografiska faktorer så förklara Montesquieu olika länder grad av utveckling. Basicly kan man säga anledningen enligt M att det gick illa för Spanien är att värmen gör spanjorerna lata.

Rousseau

Minnesregel: Rousseau, Revolutionär, Tillbaka till Rötterna.

Rousseau var inte vän av upplysningens förnuftstänkande.

Han menar att det som ska styra människan är samvetet inte förnuftet. Detta hänger samman med hans tro på människans ursprungliga godhet.

Det är det onda samhället som skapat de onda människorna.

Uppfostran ska enligt R ske genom att tilltala dessa ursprungliga känslor. Vi ska inte uppfostras till förnuftiga människor. Den som lyder sitt oförfalskade samvete uppnår enligt R livets yttersta mål, inre och yttre frid.

Samhället ska enligt R organiseras så att alla som ska tvingas lyda en lag ska också vara med och stifta denna lag. Han är alltså anhängare av direkt demokrati.

Enligt R ska samhället och mänskligheten räddas genom att ge alla barn en riktig uppfostran undan samhällets fördärvliga inflytande. För de som inte är barn återstår REVOLUTION.

Allmänviljan skall styra staten. Alla ska vara jämlikar.

SKAPAS EN STAT SOM FÖLJER ALLMÄNVILJAN, OCH EN SÅDAN STAT MÅSTE ENLIGT R SKAPAS, SÅ SKA FOLKET UNDERKASTAS DENNA STAT OCH DÄRMED SKA ALLMÄNVILJAN SKE.

Voltaire.

V menar att det är de upplysta som ska rädda staten och folket. Om de upplysta bara tillåts tänka fritt och framföra sina förslag så ska allt ordna sig. Voltaire förespråkar den upplysta despoten. Samhällets problem beror på självisk högadel och prästerskap. Den upplyste despoten är den som tillåter fritt tänkande och i den andan styr folket mot högre höjder.

Enligt V är alla människor födda lika men jordens resurser räcker inte för att alla skall kunna vara jämlikar, vissa måste vara slavar åt andra.

Leder in på det nya EKONOMISKA TÄNKANDET SOM KOMMER.

Merkantilismen ansåg att alla jordens resurser var begränsade.

Fysiokraterna ansåg att TILLVÄXT ÄR MÖJLIG.

Adam Smith 1776 ”Om nationernas rikedom”.