Svensk Neutralitet.
Historik:
Efter 1809 års misslyckande i kriget mot Ryssland och freden samma år så intog Sverige en mycket försiktigare hållning i sin utrikespolitik. Sverige hade förlorat Finland och fått en union med Norge som kompensation. Unionen med Norge var illa sedd hos normännen som i och med ”Eden i Eidsvoll” 17 maj 1814 förklarade sig självständiga ifrån Sverige. Vi lyckas dock hålla ett visst grepp om norrmännen fram till unionsupplösningen 1905.
Tysklands enande under Preussen och Bismarck och de krig Tyskland förde emot Frankrike, Österrike och Danmark var de första försöken Sverige gjorde med neutralitetspolitiken. Även i Tysklands uppseglande konflikt med Storbritannien så håll vi oss neutrala. Under Första Världskriget var Sverige neutrala, även om vi till själ och hjärta stödde Tyskland och det höjdes röster i riksdagen för att Sverige skulle gå in i kriget mot Ryssland och försöka återta Finland.
Under Andra Världskriget stod vi också neutrala. Vi tvingades samarbeta med Tyskland efter den s k midsommarkrisen och tillät tyskarna transportera soldater på permission på våra järnvägar. Debatten kring Sveriges verkliga neutralitet under kriget är fortfarande pågående.
Under kalla kriget intog Sverige en neutral hållning. Fast det är klart, främst inom flyget så hade vi ett nära samarbete med USA och NATO. Om ett tredje världskrig hade dragit igång så räkna Sverige med hjälp ifrån USA och NATO.
Efter murens fall och upplösandet av Warszawapakten så har Sveriges regering i och med EU-medlemskapet och deltagandet i PFP-samarbetet med NATO (Partnership For Peace) tummat mer och mer på vår neutralitet.
Neutralitet – vad är det?
Det är viktigt att komma ihåg att neutralitet är ett förhållningssätt till andra stater, det är alltså genom en stats agerande som staten visar att de är neutrala eller ej. En mycket viktig förutsättning för att en stat ska kunna vara neutral är att de förblir alliansfria. En stat som är med i en militär allians kan per definition aldrig vara neutral.
Neutraliteten kan kränkas på två sätt:
1) Genom en INTERN handling.
2) Genom en EXTERN handling.
Intern kränkning av neutraliteten:
Denna typ av kränkning innebär att den neutrala staten gör något som kan betraktas som brytandes emot neutralitetens regler. Det är viktigt att komma ihåg att det handlar om HUR ANDRA STATER BETRAKTAR den neutrala statens agerande.
Neutraliteten vilar helt på hur TROVÄRDIG den är för andra stater. Om de tror på den så fungerar den, om de inte tror på den så fungerar den inte.
Kränkningen kan vara aktiv eller passiv. En aktiv kränkning av neutraliteten är t ex om Sverige hade uttalat sitt stöd för en av parterna i en konflikt som Sovjet och USA var delaktiga i. Palme uttalade sig t ex i mycket kraftiga ordalag emot USA:s krig i Vietnam, vilket var ett klart aktivt brott emot neutraliteten. En ännu större aktiv kränkning hade varit om Sverige hade skickat militär hjälp till Nordvietnam.
En av de främsta anledningarna till Sverige inte gick med tidigare i EU (eller EG som det hette då) var att Sovjetunionen hade betraktat det som att Sverige bröt emot sin neutralitet. Samma sak gällde för Österrike och Finland. Detta är ett exempel på en passiv kränkning.
Ytterliggare ett sätt att kränka neutraliteten internt är genom att köpa vapen från en av parterna, detta är den främsta anledningen till att Sverige fortfarande har en ganska stor försvarsindustri. Självklart får inte den neutrala staten sälja vapen till någon av de stridande parterna.
Extern kränkning av neutraliteten:
Om en annan stat kränker en neutral stat genom att ingå avtal eller genom att anfalla den neutrala staten så kränker de självklart neutraliteten. En typisk extern kränkning av vår neutralitet var när tyskland under WW2 tvingades att ingå avtalet efter midsommarkrisen.
Denna typ av kränkning kan vara både aktiv och passiv.
Positiv eller negativ neutralitet.
Neutraliteten kan vara väpnad eller ej. Statsvetarna kallar detta för att neutralitet kan vara positiv eller negativ.
En positiv neutralitet fungerar genom att den neutrala staten genom övertalning och genom att leva på sitt goda rykte kan påverka andra stater att inte anfalla dem. Finland och Österrike är exempel på länder som använt denna aspekt av neutraliteten. Genom att göra sig små och ofarliga har de också fått stöd av t ex USA för sin politik och Sovjet visste att det hade varit politiskt omöjligt att ge sig på dessa länder.
Sverige har haft en väpnad neutralitet, vårt flygvapen var t ex under tidigt 50-tal ett världens fem största. Vi har en allmän värnplikt som gör att vi kan bjuda upp ett rejält motstånd utifall något land skulle få för sig att anfalla oss. Tanken är att det ska kosta för mycket att anfalla oss för att det ska bli aktuellt. Självklart har vi kombinerat detta med att föra en neutral utrikespolitik som har gett oss stort anseende utomlands. Om Sovjet hade anfallit oss hade det inneburit att vi hade kunnat försvara oss till dess att hjälp hade kommit ifrån NATO. Ett annat land som satsat på en väpnad neutralitet är Schweiz.
Sverige och Schweiz har alltså det gemensamt att båda länderna satsat på en väpnad neutralitet. Likheterna i vårt geostrategiska läge är en viktig del av förklaringen till att just Sverige och Schweiz har satsat på ett starkt försvar, detta inte för att vi skulle vara direkt utsatta utan snarare därför att vårt strategiska läge bedömdes som mindre riskabelt. Vid ett anfall emot Sverige och Schweiz så skulle den krigförande makten enbart kunna avsätt en marginell styrka, mot vilken en liten stat som satsar på ett starkt försvar faktiskt skulle ha en chans att försvara sig. Österrikes och Finlands strategiska läge var mer utsatt, och de kunde därför räkna med ett större anfall. Därmed hade de inte samma chans att försvara sig militärt utan fick ta till andra medel, d v s den positiva vägen.
Det här verka ju bara klyddigt – varför vill man vara
neutral överhuvudtaget?
Neutraliteten har varit ett väldigt effektivt utrikespolitiskt medel för Sverige under de snart tvåhundra år vi använt den. Vi har sparat generationer ifrån ett oerhört lidande och lyckats bevara freden under lika lång tid som vi stått bi vår neutralitet.
Vidare innebär en framgångsrikt utförd neutralitetspolitik att man får en massa Goodwill från andra stater. Den stat som säger att man inte tänker blanda sig i en annan stats utrikespolitik får stor respekt från den staten.
Den väpnade neutraliteten kräver ett starkt försvar, en inhemsk vapenindustri och en trovärdig utrikespolitik.