Snabbsammanfattning av början på kalla kriget.

1. Den Röda Armén hade slängt ut nazisterna i många östländer och stannade kvar.
2. Kommunisterna vinner inte valen i dessa länder men kräver att de ska få sitta i regeringen, om de inte får det så hotar Röda Armén att ingripa. Stalin vill använda dessa länder som skyddszon emot ett USA som han uppfattar som hotfullt.
3. Stalins och kommunisternas politik i Östeuropa uppfattas av USA som ett kommunistiskt hot. USA:s utrikespolitik blir anti-sovjetisk och kommer fort att inriktas på att stoppa ”det Sovjetiska hotet”. Av Stalin kommer denna anti-sovjetiska politik att uppfattas som ett mycket större hot än vad som var menat. Detta leder till att Stalin kommer att öka hotet mot USA och att USA kommer att överdriva betydelsen av hotet.
4. Sovjets politik var alltså inriktad på att stoppa ett tänkt amerikanskt hot. USA:s politik var inriktad på att stoppa ett tänkt sovjetiskt hot.
5. Ordkriget börjar 1946. Churchills tal där han säger att en ”järnridå sänker sig genom Europa, från Stettin i norr till Trieste i söder”. Även ”det långa telegrammet” där det sovjetiska hotet överdrivs ökar på ordkriget.
6. Tyskland kommer att fort bli ett område att bråka om. När USA säger att de tänker ha kvar sina trupper i ockupationszonen så retar det Sovjet. Att Sovjet hade sin Röda Armé stridsberedd i sin zon tycktes de inte bry sig om.
7. Händelserna i Turkiet och Grekland håll på att bli nästa område att bråka om. I Grekland så utbröt ett inbördeskrig mellan kommunister och regeringen. Den amerikanska presidenten Truman formulerade USA:s nya utrikespolitik, Trumandoktrinen.
8. Trumandoktrinen gick ut på ”Containment”, alltså att USA skulle göra allt i sin makt för att hålla emot en kommunistisk expansion i världen. Alltså om Sovjet stödde en kommunistisk gerilla i något lans så skulle USA stödja motståndarna.
9. När Tjeckoslovakien som sista östland tvingas in under Sovjet så svarar USA med Marshallplanen, ett ekonomiskt stöd till demokratiska länder. Sovjet blir sura när USA erbjuder stödet till Tyskland. Sovjet ser Marshallplanen som en kapitaliskt sammansvärjning.
10. Berlinkrisen kommer som ett svar på Marshallplanen.
11. Tysklands delning blir följden av Berlinkrisen.
1. I Maj 1946 förbjöd USA Sovjet att driva in krigsskadestånd från USA:s ockupationszon.
2. I juni 1947 väljer Berlin en anti-kommunist till borgmästare. Sovjet vägrar att erkänna valet och lämnar senare ockupationsrådet (som var satt att styra Tyskland tills val kunde hållas).
3. I juni 1948 inför Storbritannien, Frankrike och USA en gemensam västvaluta i sina zoner. Sovjet surnar till rejält.
4. I Augusti 1948 så blockerar Sovjet Västberlin och försöker svälta ut området. Väst svarar med en luftbro och flyger in mat etc.
5. Sovjet vågar inte skjuta ner flygplanen eftersom det skulle leda till krig.
6. I juni 49 ger sig Sovjet och Västberlin förblir under kontroll av GB. Frankrike och USA.
7. På Hösten 1949 så bildas Östtyskland och Västtyskland och Berlin förblir en delad stad.