Sammanfattning av Nordamerikas indianer.

Ursprung:

Det är troligt att indianerna invandrade till Nordamerika via den landbrygga som fanns mellan Sibirien och Alaska. Asiatiskt utseende är grunden för teorin, även vissa språkforskare har hittat liknande ord.

Invandringen skedde för ca 27000 år sedan.

Högst osäkert om detta verkligen är sant. Fundera över källkritik!

De första indiankrigen, kontakten med de vita.

1607, Jamestown, den första engelska bosättningen

Fransmännen kommer norrifrån, dagens Kanada.

Även holländare och svenskar har kolonier i nordamerika.

Redan från början så kommer indianer och vita på kollisionskurs. Spår finns i dagens historia i form av Thanksgiving och Pocahontas.

Det första stora indiankriget är Sjuårskriget 1756-63 (Mellan Eng och Fr om Nordamerika) många stammar ställer sig på Fr sida.

Fr förlorar och därmed många indianer.

I och med det Amerikanska Frihetskriget så slängdes britterna ut, indianerna hade stridit mot engelsmännen men det faktum att landet USA bestod av Indianernas land nämndes aldrig i fredsöverenskommelsen mellan USA och england, USA bildades för den vite mannen.

Irokeserna i nordöstra USA slöt sig samman i ett förbund och vägrade godkänna USA. Det blev krig som irokeserna förlorade.

USA och Indianerna.

När USA väl bildats så uppkommer direkt problemet med indianerna, USA måste växa och det kommer att ske på indianernas bekostnad.

Louisiana Purchase 1803 öppnar upp för Lewis och Clarks expedition längsmed Mississippi. De kommer tillbaka med kartor över det nya området. Under sin expedition har de hittat bla stora prärieområden som anses värdelösa för bosättning. Prärien får bli ett perfekt område att ge till indianerna.

1830 antas president Andrew Jacksons Indian Removal Bill, och förflyttningen av indianstammar påbörjas.

USA har lättare att flytta på mindre oorganiserade stammar, men stöter på stora problem med t ex Cherokeserna bebor områden i sydöstra USA, bla Georgia. Cherokeserna bor i samhällen, i hus, odlar jorden och har en statsbildning med ett eget statsskick, de är läskunniga och har t ex en egen tidning.

På 1820 talet hittas det guld på deras land, de ska omflyttas. 1835 tvingar USAs regering Cherokeserna att skriva under ett avtal om att de ska flytta inom två år.

1838 infinner sig den amerikanska armén med 7000 man vid den cherokesiska huvudstaden New Echota. Med hot tvingas 13000 indianer flytta. 4000 dör.

Indianerna som bodde i sydöstra USA tvingas under 1830-talet att flytta mot prärien. Oklahoma blir en uppsamlingsstat för indianer.

USA och prärieindianerna.

Det visade sig att det inte räckte att placera indianerna på prärien, från 1850-talet så kom prärien att bli viktig för USA, främst som transportled mellan öst och väst, vidare visade det sig att det gick att odla upp den tidigare värdelösa prärien.

Det hela börjar med att man 1848 hittar Guld i Kalifornien nära dagens Sacramento. Innan dess hade spanska missionärer spridit sjukdomar till indianerna i området och missionärernas boskap hade förstört indianernas land.

Dock kommer den stora invandring som följer efter Guldrushen att innebära att indianer dör i sjukdomar eller helt sonika avrättas för att de befinner sig i den vite mannens väg. Flest dog i sjukdomar som mässling etc.

The Oregon Trail.

I början av 1840-talet sprids rykten om den väldiga bördiga mark som finns tillgänglig i nordöstra USA.

Formliga karavaner av nybyggare färdas från Independence vid Missuori-floden till Oregon.

Dessa karavaner anfölls av indianer i försvar för sina områden. För att skydda sig så byggde den vite mannen fort längsmed the Oregon trail.

1851 ingås en överenskommelse mellan indianer och USA, där indianerna lovar att inte anfalla karavanerna i utbyte mot att USA garanterar dem deras reservats jord.

Vad USA i fortsättningen gör är att de genom omförhandlingar av avtal med indianerna minskar deras reservat.

Inbördeskriget.

Kriget mellan nord och syd kom även att dela indianerna i två läger, de mäktiga Cherokeserna slogs på syds sida eftersom de hade slavar de med. I oklahoma, dit indianer från sydost hade förflyttats (se ovan) kom indianarméer från nord och syd att drabba samman. Sydsidan om förlorade tvingades fly söder ut till norra Texas.

I dessa indiankrig begås fruktansvärda övergrepp emot enskilda stammar, bla unde ledning av Kit Carson så lemlästas Navajoindianerna i Arizona 1863.

Efter inbördeskriget fick de svarta rösträtt, inte indianerna.

Efter Inbördeskriget.

Ca 50 stammar hade förflyttats till Oklahoma ”the Indian dump”. De prärieindianer som fanns innan omflyttningarna av indianer på området decimerades av sjukdomar, en stam gick frn 2000 till 100 medlemmar tex.

Utbyggnaden av järnvägen kom att bli nästa stora steg i indianernas sorgliga historia.

Med järnvägen kom nybyggare som tog land. Dragningen av järnvägen trängde också undan bufflarna som var livsnödvändiga för prärieindianernas överlevnad.

Efterfrågan på buffelhudar gjorde att en ren rovdrift på djuren ägde rum. 1885 fanns knappt 3000 bufflar kvar.

Fetarslet Buffalo Bill (cirkuskung som bla hade Sitting Bull bland sina anställda som han visade upp världen över) lär ha skjutit 4000 bufflar själv under 18 månader, för sitt eget höga nöjes skull.

Kring uppodlingen av USAs mellanväster så samlades den vite mannen kring sin uppgift att civilisera nordamerika. Att indianer ansågs som ociviliserade behöver väl knappt nämnas.

Antalet nybyggare ökade och deras område krockade snart med indianernas små reservat.

1866 anföll desperata Siouxindianer en arméstyrka och dödade ett antal soldater.

USAs regering var chokade och beslöt att agera, problemet var att krig var dyrt, man bestämde istället att ta indianerna stam för stam och förmå dem som det så vackert hette att flytta till Oklahoma eller Dakota.

1871 upphävde regeringen synen på indianreservaten som egna nationer.

1874 inleds de sista indiankrigen. General Custer sänder en expedition in på heliga indiansk mark, Siuoxhövdingarna Sitting Bull och Crazy Horse anfaller med en samlad styrka på 25 000 indianer. General Custer och hans 264 män dör. Detta väcker ett ramaskri i USA, armén pumpar in resurser och kriget vinns av USA.

1887 antar USA en lag som säger att Indianer inte får leva i stammar, de får inte äga eller bruka jorden kollektivt och de blir tilldelade 80 acres land per vuxen manlig indian. Land som blir över i reservaten ”köpts” av staten och ges till nybyggare.

Indianer skulle bli amerikanska småbrukare, ingen hänsyn togs till stolta gamla traditioner eller kulturer. ”Destroy the Indian, save the individual”.

1889 var det så dags att ge sig på Oklahoma, 50 000 nybyggare släpptes in i territoriet under en enda dag.

Det land som indianerna tvingats till hade nu tagits ifrån dem.

Den 29 december 1890 omringades en siuoxby av armén vid Wounded Knee, samma plats där Custer förlorat, och armén öppnade urskiljningslöst eld emot byn, Massakern vid Wounded Knee står än idag som symbol för indianpolitiken.

Indianer idag:

1924 fick de rösträtt.

1978 fick de tillbaka rätten att dyrka sina egna gudar.