Reporäntan är verktyget

Liksom alla andra banker har Riksbanken olika typer av räntor. Den viktigaste är

reporäntan. Det är med den räntan Riksbanken styr den korta räntenivån på marknaden.

Reporäntan används när Riksbanken gör repor eller omvända repor. Det är i huvudsak genom reporna som bankerna lånar och placerar pengar i Riksbanken. En repa innebär i princip att Riksbanken lånar ut pengar under sju dagar, med värdepapper som säkerhet. En omvänd repa innebär att Riksbanken i stället lånar pengar av bankerna. Dessa lån görs till reporäntan.

Riksbanken gör repor eller omvända repor varje vecka, ofta på mycket stora

belopp. Genom att höja eller sänka reporäntan kan Riksbanken visa hur den

bedömer inflationsutvecklingen. Om Riksbanken höjer reporäntan är det en

indikation på att den anser att inflationen riskerar att överstiga målet. En

sänkning däremot, betyder att Riksbanken bedömer att inflationen är under

kontroll.

Ordet repa kommer från engelskans "repurchase agreement" och betyder

återköpsavtal.

Så påverkar reporäntan:

En förändring av reporäntan påverkar ekonomin och inflationen på flera sätt. En

del effekter kommer snabbt, andra långsammare.

En höjd reporänta gör att korta räntor stiger. Höjda räntor leder till en starkare

krona. Det blir attraktivare för utländska företag och privatpersoner att köpa

kronor och placera dem i Sverige. Efterfrågan på kronor ökar och växelkursen

stiger. En starkare krona leder parallellt till att det blir svårare att exportera men

billigare att importera. Då dämpas inflationen genom att priserna på importerade

varor sänks.

När räntorna stiger minskar investeringarna eftersom det blir dyrare att låna

pengar. Även privatpersoners konsumtion minskar dels därför att de lån man

redan har kostar mer i ränta, dels för att man inte lika gärna tar nya lån för att

exempelvis köpa bil. Konsumtionen minskar också eftersom det med höjda

räntor blir mer lockande att spara. När konsumtionen minskar, minskar

efterfrågan och det håller tillbaka priserna - inflationen minskar.

En för stor räntesänkning kan innebära det omvända - att inflationen tar fart. Då

riskerar de långa räntorna att stiga och kronan att falla. Riksbanken strävar efter

en lagom nivå på den korta räntan, som gör att priserna varken stiger speciellt

mycket eller sjunker. Då råder prisstabilitet, då värnas penningvärdet.

Som framgår påverkar inflationen via flera led. En förändring av reporäntan får

därför full effekt först efter ett till två år.

Källa:Riksbankens hemsida.