Inledning.
Nynazisterna
arbetar på två olika sätt. Med två aktörer kan man säga. Dessa två är:
1) Revisionister.
2) Nynazister.
Dessa
två samarbetar och har samma syfte med sitt arbete. Syftet är införandet av en
nazistisk stat igen. Samarbetet mellan nazister och revisionister förnekas ofta
av revisionisterna, de hävdar att de är akademiker som inte är nazister utan
enbart är ute efter att sprida ”sanningen om Holocaust”. Det är dock en illa
dold sanning att de samarbetar.
Anledningen
till att revisionisterna argumenterar så mycket kring att Holocaust aldrig har
inträffat är att det är den historiska händelse som ligger i vägen för att folk
skall sympatisera med nazisterna.
Det
är alltså mycket viktigt för nynazismen att bevisa att det aldrig har funnits
någon förintelse av judar under WW2. Vissa grupper av nynazister döljer dock
dåligt att de är stolta över det massmord som nazisterna genomförde på den
judiska befolkningen under andra världskriget. De ”rumsrena” nazisterna hävdar
dock att förintelsen aldrig ägt rum och att de fakta som sprids om den är en
del i en stor judisk komplott.
Nynazister.
Nazismens ideologi:
1) Utgår i från vissa rasers
överhet över andra. En vit är bättre än en svart, en nordeuropé är bättre än en
östeuropé etc.
2) Det viktigaste är att hålla den egna rasen
ren. Man talar om raskrig, där den vita rasen med våld ska försvara sin egen
ras mot inflytande och uppblandning med andra raser. Ett land har bara plats
till en ras enligt dem.
3) Andra raser skall skickas
tillbaka till sina områden, med våld om nödvändigt. De av annan ras som ändå
stannar kvar ska dödas eller sättas i arbetsläger.
4) De som försöker blanda raserna är nazisternas
värsta fienden och skall straffas mycket hårt, oftast genom dödsstraff.
5) De är uttalade antisemiter, judehatare.
I
kampen för den egna rasen är inget våld övervåld.
Allt
som har gått fel i samhället beror på att vissa svagare raser har fördärvat för
den ariska rasen.
Hatet
mot den svaga och annorlunda är nazistens drivkraft, det som får honom/henne
att utföra sina handlingar och övertygar honom/henne om att den ideologi de
sällar sig till är den rätta.
Det
finns olika grader av nazister och våldsbenäghet. På
ena sidan står nationalpatrioter som vill skicka hem alla invandrare och på
andra sidan står rena nazister som anser att mord är ett bra sätt för att uppnå
sina mål. Den mildare falangen (grupperingen) representeras av partier som
Sverigedemokraterna tex. Den hårdare falangen
symboliseras av grupper som Ariska Brödraskapet, Nordisk Front, VAM etc.
Vem blir Nazist?
Nazismen
tilltalar folk som glidit ur samhället och behöver en syndabock.
Nazismen
och rasismen gödes av dålig ekonomi och hög arbetslöshet.
Nazismens arbetssätt:
1) Nazisterna är organiserade i
små kärngrupper, bestående av våldsbenägna individer.
2) Nazistiska åsikter är
rasistiska och därmed olagliga. Med detta menar jag att det är olagligt att
diskriminera någon pga hudfärg, ras eller religion.
Det är dock inte förbjudet att vara medlem i en nazistisk organisation, men det
är olagligt att framföra dess budskap.
3) Detta vet de om och har därför en mycket
hemlig organisation. Det är enbart vissa personer som får vara med i den
verkliga ledningen av partierna/grupperna. Dessa personer är folk som de andra
litar på. Vilken vildpanna som helst får alltså inte ingå i ledningen för
gruppen. Ledningsgruppen består av en liten grupp och
de är hemlig organiserade.
4) De arbetar i nätverk och
suborganisationer. Alltså en ledning bestående av en eller två personer har
under sig folk de litar på som sen har folk under sig osv. Ofta har de bara en
kontaktperson uppåt, vilket innebär att hemligheten kan bevaras. Det är därför
väldigt svårt för polisen eller SÄPO att infiltrera dessa organisationer.
5) Internet har betytt att de
kan sprida sin propaganda mer eller mindre fritt. Nazisterna har fått en kanal
genom vilken de kan nå väldigt många snabbt utan att risken att åka fast är
speciellt stor.
6) Musiken har stor betydelse
för spridandet av nazismens budskap.
Dessa
är ett gäng akademiker som genom ”vetenskap” försöker bevisa att det är en
judisk konspiration som ligger bakom ”Myten om Holocaust”. Syftet med den
påstådda konspirationen skulle vara att låta Tyskland betala stora
krigsskadestånd till det judiska folket och därmed möjliggöra att staten Israel
kunde bildas.
Revisionisterna
arbetar på ett strikt vetenskapligt sätt. Eller åtminstone försöker få läsaren
och åhöraren att det är ett strikt vetenskaplig metod
de använder. De tar officiellt avstånd ifrån nynazisterna och påstår sig enbart
arbeta för att sprida sina ”revolutionerande” upptäckter kring förintelsen. Det
är dock en mycket illa dold sanning att de samarbetar med nynazisterna.
Även
revisionisterna är starka antisemiter (judehatare),
de påstår att de inte hatar judar utan att de enbart vill påpeka den judiska
förljugenheten och judarnas bedrägliga sätt emot Tyskland.
Detta
är självklart rena lögner ifrån revisionisternas sida.
Revisionisterna
är också väldigt kritiska emot att de etablerade historikerna inte vill
debattera med dem och tycker att de ska behandlas som vilka vetenskapsmän som
helst. Från riktiga historikers håll så vägrar man diskutera med
revisionisterna eftersom hela deras arbete utgår ifrån en medveten lögn.
Det
finns inga tveksamheter kring huruvida en förintelse av judar ägt rum eller ej. Bevisen för Förintelsen är alldeles solklara, därför
vägrar historikerna att diskutera med revisionisterna. Det är inte heller
möjligt för en normalbegåvad forskare att verkligen tro att det inte har
förekommit någon förintelse av judar under andra världskriget. Därför är
revisionisternas påstådda akademiska grund och vilja att
avslöja ”sanningen” inget annat än en stor fet jävla
lögn. Alla revisionister vet att förintelsen ägt rum men försöker förneka den
för att de ska kunna bana vägen för nynazister på den politiska arenan.
Hur arbetar revisionistena?
1) Genom att skriva att ”som
jag tidigare visat” eller ”vilket jag kommer att visa” och hålla på att
korsreferera i texten luras läsaren att tro att de lyckas bevisa något. Om man
dock kollar igenom argumenten så ser man att det aldrig bevisas ett smack.
2) Genom att göra egna tekniska
uträkningar och statistiska undersökningar försöker de bevisa att det skulle
vara omöjligt att gasa ihjäl så många judar. Den mest berömda är den sk Leutcher-rapporten. Den har
senare visat sig vara helt felaktig.
3) Genom att ha väldigt hårda
sanningskriterier på vittnesmål av överlevande. Om en liten detalj inte stämmer
med någon annans vittnes mål så är hela vittnesmålet falskt. Till exempel
brukar de hävda att de vittnesmål som finns ifrån överlevande inte stämmer. De
jämför två vittnesmål A och B. A berättar att han kom till Auschwitz den 24
september och att han såg hur folk först rakades sen blev tatuerade för att sen
ledas in i lägret, han berättar att de som inte blev rakade eller tatuerade
fick gå direkt in i gaskammaren, Vittne B berätttar
att den 11 oktober kom hon till Auschwitz där alla först blev tatuerade med
sitt fångnummer sedan blev de bestulna på sina ägodelar för att sen bli
avrakade sitt långa vackra hår, där på fick de gå mot
baracken, en vecka efter detta var det en selektion i vilken valde ut vem
skulle skickas till gaskammaren och vem som skulle få leva vidare temporärt.
Som ni ser så stämmer inte dessa berättelser helt
överens i fråga om detaljerna. A blev först rakad sen tatuerad B blev först
tatuerad sen rakad. Alltså säger revisionisten att båda ljuger.
Sanningskriteriet är fel i ett fel i allt. Med samma sanningskriterier har Olof
Palme aldrig funnits eftersom vittnena på mordnatten inte har kunnat ge
likadana vittnesmål.
Vilka är de då, de där
revisionisterna?
Jag
ger er en lista på de mest kända revisionistena, ni
ska inte kunna några namn men det kan vara bra att veta vilka personer som man
tänkas stöta på ute på nätet.
Kända
revisionister
:
Ernst Zundel, neonazist och revisionist,
har suttit nio månader i fängelse. Det var under rättegången mot honom som
många kända revisionister trädde fram och försökte
vittna till Zundels fördel. Zundel
beställde Leuchter-rapporten, men den godtogs aldrig
av rättegången som bevis men används mycket flitigt av revisionisterna som
bevis på att någon gasning aldrig skett. Zundel ser
sig själv som en ny framtida Führer.
David Irving, brittisk historiker,
hävdar att han inte är nynazist, men han har videofilmats på nazistmöten där
han hållit tal.
Robert Faurrison, fransk litteraturproffessor,
dömdes för att offentligt förnekat förintelsen.
Arthur Butz, elektronikprofessor, har
skrivit det ofta citerade verket ”The Hoax of the Twentieth Century”. Han använder sig av ”korsreferrenstekniken”.
Ditleib Felderer, Svensk som hävdar att Anne Franks dagbok är
en förfalskning.
Richard
Harwood, Britt som skrivit boken ”Did six million really
die?”.
Ahmed Rami, arbetar genom Radio Islam,
har blivit dömd för hets mot folk grupp till fängelse två gånger.