Gammal historia israeliterna.

Så var det dags för den sista gruppen i vår lilla odyssé över den gamla historien, Judarna eller Hebréerna.

Det finns ett antal källor som används för att återge historien. Den största källan är Bibeln, problemet med den är att den är uppblandad med myter och annat religiöst prat. Men den nämner vissa historiska perioder och namn som man senare har kunnat belägga. En annan stor källa är skrifter bevarade från romartiden som är mycket säkrare som källmaterial.

Ja, ja nog tjatat om sådana tråkigheter, håll i er så åker vi….

Hebréerna ska enligt legenden härröra från Abraham och hans ättlingar, de levde i Mespotamien någon gång under andra årtusendet före Kristus.

Någon gång då ska detta folk ha packat ihop sitt pick och pack och begett sig till Egypten. Där ska de ha blivit fångna och förslavade.

Enligt myten ska Moses (det lilla gossebarnet som blir lagt i Nilen och hittas av Egyptens drottning och uppfostrad till av Farao, befriar sitt folk, delar röda havet ioch får Tio Guds Ord från berget Sinai, se den annars ganska lökiga tecknade filmen Prinsen av Egypten) ha lett hebréernas utmarsch ur Egypten, Exodus. På berget Sinai får han stentavlorna med Tio Guds Ord och blir lovad Kanans land. Ca 1400 f kr ska de ha börjat bosätta sig i Palestina.

Kung Saul ska ca 1000 f kr ha skapat ett Judiskt rike. Från denna tid kommer benämningen Israeliter. Saul enar folket i Palestina under Israeliternas krona.

Efter Saul tar Kung David över, han flyttar huvudstaden till Jerusalem.

Kung Solomon (Salomon) är son till David och bygger templet i Jerusalem, i detta tempel förvaras Arken med Tio Guds Ord. Han befäster även Jerusalem. Huvudstaden Jerusalem med sitt tempel blir centrum för världens judar. Han bygger också upp handelsvägar med andra riken och gör Israel till ett sant rike.

Efter Solomons död så delas riket i två delar, den norra som kom att kallas Israel med huvudstad i Samaria och den södra delen som kom att kallas Judéen. Israel besätts och ”suddas” ut av Assyrierna men det södra riket Judéen kommer att behålla den judiska tron och besätts av Babylonien 587 fkr ( se i texten om Babylonien). Judarna fraktas till Babylon och myten kallar detta för Den Babyloniska Fångenskapen. Judendomen överlever dock. År 538 f kr tillåter den persiske kungen Cyrus 4600 judar att återvända till Jerusalem.

515 fkr återuppbyggs det nya templet.

Jag ska inte tråka ut er med alla detaljer om kungar fram till romarna besätter Jerusalem 63 fkr och förstör templet, det som finns kvar idag är Klagomuren som är en av templet orginalmurar.

Jesus och hans tid.

Romarna hade intagit och besatt hela området 63 fkr. En judisk rörelse kallad Zealots på engelska, vilket fortfarande är det engelska ordet för fanatiker, kämpar med näbbar och klor emot romarna. Zeloterna tar främst upp kampen emot Herodes ( 73 – 4 fkr) och efter hans död så råder det mer eller mindre inbördeskrig i området mellan Zelotanhängare och romarna. Zeloterna håller är starkast i Jesus hembygd Galiléen. Jesus föds troligtvis om man ska tro Bibeln runt 5 fkr och dör troligtvis 29 ekr. Det är inte otroligt att det fanns någon frn Nasaret som i denna tid av oro predikade en fredlig väg emot Zeloter och Romare, om han är Guds son får man däremot tro på hur mycket man vill.

I denna tid av oro fanns det också väldigt många som predikade att det snart ska komma en Messias som ska frälsa världen, och kopplingen till att denne Messias skulle vara tjommen från Nasaret är inte svår att göra.

Pontus Pilatus fanns i Jerusalem, och troligtvis dömdes Jesus år 29. Rykten om Jesus uppståndelse började surra i och runt Jerusalem efter hans död och därifrån har vi fått vår kristendom..

Efter Jesu död så fortsätter upproren emot romarna.

Den förste romerske kejsaren som blir kristen är Konstantin år 337.