Händelse |
Juridisk konsekvens |
|
1.
Polisen får nys om ett brott. |
a) De bötfäller brottslingen
på plats. Utredningen är över b) De inleder en förundersökning
av brottet. |
|
2.
En förundersökning görs. |
a) Vittnen kallas till förhör. b) Letande efter misstänkta
börjar. c) ett förhör får inte hållas
längre än 6 timmar. Man är skyldig att inställa sig till förhör. |
|
3.
En misstänks grips. |
En
misstänkt får gripas i max 12 timmar. Sen måste de släppas eller
anhållas. Misstanke kan kvarstå efter släppande. Åklagaren måste besluta om åtal
ska väckas emot den gripne. |
|
4.
Den gripne kan anhållas. |
a) Polisen begär att Åklagaren
ska besluta om den gripne ska anhållas. b) Anhållande får bara ske om
personen är allvarligt misstänkt för ett brott som ger brott som ger fängelse
i ett år eller mer. c) Anhållande är ett
frihetsberövande, man kan vara misstänkt och bli åtalad i domstol även om man
inte anhålls |
|
5.
Personen blir anhållen |
En
person får hållas anhållen i max 4 dygn. Sen måste beslut om häktning
fattas. |
|
6.
Häktningsförhandling inleds |
a) Senast tredje dagen efter
anhållningsbeslutet måste åklagaren gå till Tingsrätten och begära att
den ska häkta personen. b) Lägg märke till att den
misstänkte kan släppas i väntan på domstolsförhandling. |
|
7.
Häktning sker |
Häktning
sker om åklagaren misstänker att den misstänkte kan fly landet eller på annat
sätt försvåra utredningen. Häktningsperioden
måste tidsbestämmas, vanligt vis i en/ två veckor i stöten. |
|
8.
Åtal väcks i en domstol. |
a) Åklagaren presenterar alla
sina bevis för den skyldige. b) Den skyldige och dess
försvarsadvokat besvarar bevisningen. c) Domstolen beslutar om
påföljd. |
Se
häftet Domstolar i Sverige om hur en normal rättegång går till.