Svensk Förvaltning och
administration under 1500 och 1600 talen.
Manus:
Börja med att fråga 9 nov.
Koppla till Nationalister o nynazister.
Själva lektionen:
Sveriger 50/60 tal centralstyrt, Stockholm län kommun. Mest centraliserat i väst
Nu Regionalisering,
Grunden för centralistiskt system läggs 1500. Om Sverige verkligen var centralistiskt då? (Dialekter)
Hur såg det land ut som skulle centraliseras.
Agrart: Glesbefolkat
Nyodling
Hemmansklyvning
Positiv bef trend (1571 Sverige 600 000+ Finland 250 000)
Små städer
Ute på landsbygden fanns en organisation
Socken: Sockenstämma m präst som ordförande
Häradstinget: Leds av häradshövding. Utses av kung efter förslag av 12 bönder.
Låt oss titta mer toeretiskt på Centralmakt, vad är det, vilka uppgifter skall en centralmakt fylla?:
1. Visst övergripande ansvar för människors försörjning. Kräver monopol på beskattning och kanaler för distribution.
2. Försvar mot inre och yttre fiender. Kräver monopol på våld och militär makt.
3. Skapa identitet hos nationen. Kräver: förese människor med en ideologi om självtillräcklighet, unikhet och internationell status.
1+2 kräver stab av civila och här såg adeln sin chans.
FRÅGA EFTER VARJE PUNKT OM ELEVERNA KAN GE EXEMPEL FÖR ATT KOLLA OM DE FATTAT.
Låt oss nu lämna det teoretiska planet och gå in på de verkliga händelserna.
Vi har ett par maktpoler i Sverige vid början av 1500. Kyrkan, Adelen, Bönnorna, Stáborna.
Under Sturetiden (1470-1520) nära samarbete mellan kyrka och adel. MEN i upprinnelsen till Stockholmsblod bad avsätter Sturarna ärkebiskopen Trolle, i detta beslut lägger biskop Brask sin berömda brasklapp.
1527 i Reformationsriksdagen bryts kyrkans ekonomiska makt.
Sker ett spel mellan adel, kyrka och kung.
LÄS ur H L s 169.
Adeln går med på att omfördela kyrkojorden.
Hur det rent tekniskt går till gås igenom på reformationsföreläsningen.
”Den tyska perioden” von Pyhy 1538.
Aktivering av Svensk Utrikespolitik
Kansliet byggs ut.
Kammaren omorganiseras: Skötte skatte uppbörd och finanser. Fogdar runt om i Landet (minnes I Albert av Mecklemburg)
Ställdes under ledning av ett Kammarråd (3pers).
Delades upp i avdelningar för kontroll av fogdar
Effektiviserade skatte indrivningen
Kyrkominister utses för kontroll av prästerskapets predikningar.
1544 i Västerås igen:
Sverige blir Arvrike
Kyrkan används för att sprida statsmaktens budskap, präst skyldighet att göra så.
Stående armé. Inhemska män
Gustav Wasa gör:
1. Större del av landet under fogde förvaltning - bättre kontrollerad och effektivare.
2. Skatteläggning av nykolonisation
3. Uttag av extra skatter
4. Kyrkans gods tas av Kronan
5. Gruvdrift och tullar ökar.
Utgifter man hade var.
Försvar: Slott och Borgar - befäste kungens makt
Män - införde stående armé 15000 man
Flotta
Socialpolitik sköttes av kyrkan
Vasasönerna. Not very much
Gustav II Adolf.
Tillträdde 17 år gammal 1611
Trots omyndig får han makten genom en kungaförsäkran.till Axel Oxenstierna
1. Kung skall inte stifta lag, börja krig, sluta fred, stillestånd eller förbund utan rådet och ständernas samtycke.
2. Inte pålägga några extra skatter eller företa utskrivning av krigsfolk utan rådets samtycke.
3. Tillförsäkra alla stånd sina privilegier.
Kollegietanken föds.
Adeln och riksdagens makt är ökad. Riksdagens medverkan blir härmed självklar.
Runt 1611 ändras också statsförvaltningen
Det är också under denna period som stormaktsväldet växer fram. Detta behöver självklart administraras annorlunda. De politiska förvecklingar som sker under denna period kommer att avhandlas på den föreläsningen.
Betalar adeln med gods.
Men ett par reformer kan nämnas:
Utbildningssatsning.
Postväsende.
Lantmäteri.
Gästgifveri.
Efter G2As död Axel Oxenstierna Förmyndare.
1634 års regeringsform anses som slutstenen i högadelns strävande att få ett fast grepp om stadsförvaltningen.
Ämbetsmannaadeln är härmed ett faktum i Svensk historia.
1644 1654 Drottning Kristina.
Reduktionstanken börjar födas hos ofrälset.
Kontributionstanke.
Nyadel - 600 nya släkter under drottn Krist reg.
1654-1660 Karl X Gustav
Kravet på reduktion kvarstår.
Fjärdedelsrafst - Reduktionskollegiet.
I sitt testamente har han fösäkrat kungamakten.
Karl XI
Genom Indelningsverket skulle Kungen kunna skriva ut soldater utan att fråga ständerna.
Fanns redan
Rotar - Knektens försörjning Soldattorp Bönderna åtog sig att ställa upp med visst antal knektar och båtar
Rusthåll - vissa bönder mot skattefrihet skulle hålla en ryttare
Karl XI reformer gällde rekrytering och och underhåll av armen.
Gav Sverige en stabil effektiv nationell försvarsmakt